Totalt 1 170 förslag till projektet Nytt Stadsbibliotek i Stockholm gör att prissumman utökas. I stället för fem finalister har juryn, med Göran Långsved (tidigare markdirektör i Stockholm) i spetsen, beslutat att utse sex förslag. I november kan vinnaren koras. År 2013 beräknas fastigheten vara klar för inflyttning.

De sex bidragen kan ses på www.arkitekt.se/asplund eller på Stadsbiblioteket, Kulturhuset, Arkitekturmuseet och Stadsmuseet, Tekniska Nämndhuset samt på biblioteken i Farsta och Rinkeby, säger stadsbibliotekarie Inga Lundén.

De utvalda förslagen heter Blanket, The Book Hill, Cut, Delphinium, Dikthörnan och Nosce te ipsum. Till exempel Dikthörnan innehåller fasader som är diskreta och samtidigt nyskapande med sina färgstrimmor. Juryn anser att förslaget ger Asplunds Stadsbibliotek en ”vacker bakgrund samtidigt som parken får nya kvaliteter med gångvägar på en mellannivå”.

Den nya delen av biblioteket ska ligga under kullen i förslaget Dikthörnan. Två befintliga annex ska behållas. Min främsta preferens vad gäller detta förslag är den följsamma och samtidigt nyskapande fond, som spelar mot Asplunds huvudbiblioteksfastighet. Den nya biblioteksdelen liknar en skärva som både bekräftar den naturliga miljön och tidigare arkitektur.

Sveriges Arkitekter säger om förslaget bland annat följande:

– Genom att förlägga det nya bibliotekets räta vinkel mot Asplundhusets inre hörn skapas en diagonal komposition mot kullen som fångar upp den ursprungliga intentionen i Per Olof Hallmans stora plan för området – och Asplunds första utgångspunkt – från 1915. Projektet är mycket sparsmakat presenterat men innehåller ett mycket starkt koncept som både är intelligent och poetiskt och har en mycket hög skärpa i sin enkelhet.

En utmaning för juryn är att avgöra hur förslagen kan fungera i framtiden. (Se vilka personer som ingår i juryn i nyhet om Stockholm den 27 november 2006 på www.fastighetsaktien.se under rubriken Världen vaknar för Stockholm.)

Ett bibliotek bör vara inbjudande och åtkomligt. I vår tid ska en sådan miljö även erbjuda en avvägning mellan stimulans till möten och arbetsro. Estetiska preferenser är viktiga, men de är subjektiva och konsensus kan vara svår att finna kring dem. Det är således en utmaning att föreställa sig hur en modell kan utvecklas till en väl fungerande miljö i offentliga sammanhang, i synnerhet när människor i alla åldrar ska kunna vistas och arbeta i en byggnad. BF