För tredje året i rad arrangerade Tidningen Fastighetsaktien, tillsammans med Stockholms Business Region, konferensen Nordic Forum Real Estate den 8 juni på Clarion Hotel Sign i Stockholm.

I det fjärde seminariet under rubriken ”Norra Djurgårdsstaden” konstaterade Ulla Hamilton (M), borgarråd i Stockholms stad, att:

– När Hammarby Sjöstad planerades för cirka femton år sedan, var miljöhänsyn av särskild vikt. I dag kan vi konstatera att det projektet har blivit ett showcase i global skala som en lyckad omvandling från ett nedgånget område till en attraktiv, hållbar stadsdel i vår tid. Besökare från exempelvis Kina och övriga Asien imponeras här av de miljömässiga lösningarna och den integrerade planeringen.

Hamilton tillade att en utvärdering från KTH visar hur viktigt det är att samverka för att uppfylla målsättningar över tid, att ha tydlig marknadsföring från aktörernas sida för att illustrera framgångar för en global publik samt att vi hade kunnat höja ribban vad gäller energikrav. Hammarby Sjöstad är ett exempel på vad utvecklare kan lära av tidigare projekt, när nu arbetet med Norra Djurgårdsstaden inletts. Hon påpekade att Stockholms stad har inbjudit företag att – tidigt – delta i planeringen av det senare projektet. Det gäller miljömål samt att bereda plats för företag att kunna integrera sitt kunnande på ett mer effektivt sätt än tidigare.

Kommunfullmäktige har beslutat om det omfattande område som utgör Norra Djurgårdsstaden (som ägs av Stockholms stad). En löpande revidering av programmet ska dessutom ske under loppet av olika etapper. Första spadtaget togs av finansborgarrådet Sten Nordin (M) för någon vecka sedan. Det var startskottet för 682 bostäder i Hjorthagen. Här ska även byggas förskolor, strandpark mot Husarviken och sedan följer flera etapper successivt.

– Fram till år 2030 ska hela området vara klart för 30 000 arbetsplatser och 10 000 bostäder. I det tidsperspektivet får vi räkna med att miljökraven kommer att utvecklas, konstaterade Hamilton.

Det är således viktigt, framhöll hon, att vi för en vital dialog mellan stadens olika förvaltningar och de utvecklare som deltar i projektets olika etapper. I en sådan atmosfär kan projektet leda till en win-win-situation. Om alla samverkar för att göra detta till ett spetsprojekt i miljöprogrammet, kan vi skapa något som blir hållbart över tiden, tillade hon.

Intresset för miljöarbetet är stort, både inom landet och globalt, underströk Hamilton. Dessutom gäller det ett mycket intressant, vackert område i närheten av Nationalstadsparken, nära vattnet och nära centrala Stockholm. Redan nu finns ett stort intresse för att teckna sig för bostäderna, för övrigt.

Vidare nämnde hon C40, ett projekt som omfattar världens fyrtio största städer på miljöområdet. Förre presidenten Bill Clinton är engagerad i C40. I Clinton Climate Initiative har arton stadsutvecklingsprojekt uppmärksammats som ska vara globalt vägledande. Det finns två projekt i Europa som röner särskilt mycket uppmärksamhet i Clintons initiativ; i London finns ”the Elephant & Castle” och det andra är vårt ”Norra Djurgårdsstaden”. Här mäts the boendes och olika verksamheters påverkan på klimatet i ett internationellt jämförbart perspektiv. Planen är att utveckla lämpliga metoder för sådan mätning i global mening.

Fortum och ABB samverkar i ett projekt om smarta elnät i området. En viktig del i projektet är att bygga plushus, som levererar mer energi än det som förbrukas. I ett plushus kan energi säljas till övriga hushåll i området.

Karolina Keyzer, stadsarkitekt i Stockholm, fortsatte presentationen med att placera Norra Djurgårdsstaden i ett urbant sammanhang. Hon fastslog att Stockholm under senare skeden historiskt sett har utvecklats utifrån kommunikationsleder, såsom järnvägar. De kluster av bebyggelse som har växt från sådana leder kan sällan sammankopplas; de är snarare fragmentariska eller isolerade.

– Våra grönområden innebär även vissa barriärer. Nu när vi ska växa i Stockholm gäller det att bygga för att täcka olika behov. Av miljö- och hållbarhetsskäl vill vi nu bygga inåt för att förtäta den befintliga urbana miljön. Dessutom vill vi finna länkar mellan våra förortskilar och över våra grönområden. Vår nya översiktsplan, ”Promenadstaden”, som antogs i mars 2010, tydliggör denna ambition, sa hon.

Keyzer poängterade hur Stockholm, i detta perspektiv, utgör en levande stad. Isolerade områden ska sammanbindas och bli tillgängliga för alla. Stockholm som något vi enbart ska bevara blir här mindre aktuellt. Staden ska snarare vara föremål för ständig utveckling i samklang med liv och med den föränderlighet som är en konsekvens av livet i en urban miljö som denna. Stockholm har många kvalitéer men det gör även att staden kan utvecklas vidare i takt med tiden.

Frågor som hur vill vi leva och vad vi behöver för att leva i regionen Stockholm bör besvaras. De nya krav som ställs på stadslivet är en central angelägenhet för oss som bor och verkar i staden, underströk hon.

– Det visar sig att vi i dag använder staden på ett helt annat sätt än för exempelvis tjugo år sedan. Det kan gälla hur vi hanterar situationer som när vi skaffar barn. I vår samtid är det vanligt att unga människor stannar i staden när de föder barn, istället för att, som tidigare, flytta till förorten, fastslog Keyzer.

Liljeholmen kan exemplifiera nämnda trend. Byggherrar har påpekat att små femmor för växande unga familjer saknas i området. I visionen för år 2030 ingår dylika perspektiv. Staden beskrivs här som en plats som ska ta hänsyn till många facetter och upplevelser. Den ska vara innovativ och växande. Medborgarna ska ligga i fokus. Det är en övergripande vision som ska tillvarata flera perspektiv. Översiktsplanen fokuserar på stadslivets mångfald; en tätare, mer sammankopplad stad ska bli vårt nya Stockholm. Även trafiken ska förändras för att prioritera gående, cyklister likaväl som kollektivtrafik och motorfordonstrafik.

En arkitekturpolicy har även framtagits, som ska lanseras den 13 juni, fortsatte hon. Ett samrådsförslag har utarbetats för att möjliggöra ett samtal om arkitekturfrågor. Den 11 juni kan besökare till Kulturhuset ta del av det förslaget. Till hösten kommer en genomarbetad version, som har anpassats till olika synpunkter på förslaget.

Ekologi, ekonomi och sociala aspekter måste hänga samman i skapandet av god arkitektur för en plats som Stockholm, avrundade Keyzer. Bostäder, arbetsplatser, kryssningstrafik samt industri måste således kunna blandas på ett sätt som är rimligt för boende och verksamma i Norra Djurgårdsstaden.

 *

Under de närmaste dagarna återkommer redaktionen med vidare delrapportering om konferensens seminarier och sessioner på www.fastighetsaktien.com. I nästa nummer av Tidningen Fastighetsaktien ska även ingå artiklar om konferensen. BF