Trots att Vasakronans hyresintäkter för årets första nio månader minskade till 4 461 Mkr (4 516), steg driftnettot till 3 223 Mkr (3 160). Orsaken till det förbättrade driftnetto var framförallt att fastighetskostnaderna minskade till 1 238 Mkr (1 356) på grund av lägre kostnader för el, snöröjning och underhåll. Ett gott betyg för bolaget är att uthyrningsgraden stärktes till 93,4 procent (92,8), vilket den stora uthyrningen till Försäkringskassan om 24 000 kvm var en starkt bidragande orsak.

Vinsten minskade till 2 040 Mkr (2 739), efter en skattebelastning om – 718 Mkr  (– 899).

Under perioden genomförde bolaget transaktioner om hela 7 Mdr kr, eftersom fastigheter såldes för 4 523 Mkr, medan fastigheter förvärvades för 2 716 Mkr. Värdet på fastigheterna steg till 83 029 Mkr (80 453). Den här värdeförändringen om 1 083 Mkr, motsvarande 1,3 procent (3,2), förklaras i främsta rummet av höjda marknadshyror.

De räntebärande skulderna steg till 45 468 Mkr (45 355) samtidigt som den uppskjutna skatteskulden ökade till 8 377 Mkr (7 405). Räntenettot stärktes till – 1 198 Mkr  (–1 232) med en genomsnittlig låneränta som sjönk till 3,4 (3,8) procent och med en genomsnittlig bindningstid som ökade till 4,7 år (2,5). Den orealiserade värdeförändringen på derivaten sjönk till – 360 Mkr (– 693). På slutraden innebar detta att soliditeten blev oförändrat 35 procent med en räntetäckningsgrad som ökade till 2,6 gånger (2,5).

Risken i de pågående fastighetsprojekten är låg med en total uthyrningsgrad om 87 procent. Av den totala investeringsvolymen om 3 340 Mkr (3 375) var 1 721 Mkr (1 710) upparbetade vid periodens slut.

I en kommentar kring uthyrningsrisker är det klokt i tider med stora varsel att ha hög eller mycket hög uthyrningsgrad i utvecklingsprojekten. SF