18 september 2019
torsdag, 29 augusti 2019 12:09

White: Arkitekturfestival Stockholm 2019

Skrivet av 

 

En eminent panel på Arkitekturfestivalen 2019 i Stockholm var från vänster: Dan Hill, Director of Strategic Design, Vinnova, Monica von Schmalensee från White var moderator, Thorleif Falk, stadsarkitekt i Stockholms stad, Helena Bjarnegård, riksarkitekt och Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

 

 

 

 

Alexandra Hagen, vd för White, talade om god arkitektur som mycket hänger samman med kreativitet.

 

 


Ulla Bergström, kontorschef för White i Stockholm, framhöll i sitt tal att arkitektur är ett bra verktyg i de utmaningar vi står inför. Det handlar om att se olika perspektiv men också att hitta nya lösningar på de frågor som kommer upp och ha modet att förändra.

 

 


Det fanns många aktiviteter på Arkitekturfestivalen, en var helt enkelt bara att lyssna på musik.

 

Monica von Schmalensee var vd för White arkitekter från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2018.

 

Alexandra Hagen var under sju år vd för White i Malmö innan hon blev vd för White arkitekter den 1 januari 2018.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ulla Bergström, kontorschef White arkitekter i Stockholm i samtal med Stefan Fröjdendahl, vd för Tidningen Fastighetsaktien, på kajen i Norra Hammarbyhamnen i Stockholm.

 

 

Text: Stefan Fröjdendahl

 

Foto: Kjell Åke Nilsson

 

 

 

Det var stor aktivitet under torsdagen då White presenterade sin Arkitekturfestival 2019 med ledorden Modig arkitektur i Whites hus på Östgötagatan 100 och utomhus vid kajen i Norra Hammarbyhamnen. Värdar för festivalen var Ulla Bergström, kontorschef för White Stockholm och Alexandra Hagen, vd för White arkitekter.

 

Det fanns flera utställningar, ett stort antal work shops, debatter, panelsamtal och föreläsningar. Bland talarna märktes Helena Bjarnegård, riksarkitekt, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, Dan Hill, Director of Strategic Design, Vinnova, Thorleif Falk, stadsarkitekt i Stockholms stad, Kieran Long och Frida Melin från ArkDes, Maria Wolrath Söderberg, retorikforskare på Södertörns Högskola, Mattias Goldmann, vd för Fores, Ulrika Bandeira  från Film Capital Stockholm, Smart Kreativ Stad, Sara Sjölander från  Make Equal, Elin Olsson, statssekreterare till bostadsminister Per Bolund, Nupur Prothi Khanna, Urbanist & planner, landskapsarkitekt och antikvarie, och Maria Soxbo & Emma Sundh  från Klimatklubben.

 

Ulla Bergström framhöll i sin presentation att arkitekter behöver nå utanför sina väggar för att utveckla en stad för alla på lika villkor, och finna sätt att skapa en hållbar stad för ett attraktivt liv. Då gäller det menade Ulla Bergström att utforska och se potentialen i varje plats och förstå det vackra i dessa platser. Arkitektur är ett bra verktyg i de utmaningar vi står inför. Det handlar om att se olika perspektiv men också att hitta nya lösningar på de frågor som kommer upp och ha modet att förändra.

 

Med stort engagemang utvecklade White sitt kontor Katsan där White agerade både arkitekt, byggherre, beställare, projektledare och brukare. Men nu tar White nästa steg då Stockholm växer. Södermalm växer mot Gullmarsplan och Slakthusområdet i det som vi kallar Söderstaden. Och de lösningar som diskuteras under Arkitekturfestivalen gör att vi arkitekter kan bättre. Men vi har inte alla svaren därför vill vi lyssna då vi bjuder på samtal, debatt, inne och ute.

 

Efter Ulla Bergström talade Alexandra Hagen som sa att Ulla ställt frågan till henne om vad är god arkitektur för mig och mitt svar är att arkitektur hänger väldigt mycket samman med kreativitet. För oss på White är arkitektur att med kraft driva utvecklingen och omställningen mot ett hållbart liv. Det är vår tids största utmaning och vi kommer aldrig klara den omställningen utan mot ett hållbart liv att använda vår kreativitet.

 

Alexandra Hagen lyssnade en gång på försvarsbolaget Saabs vd Håkan Buskhe då han han sa att ”the best way to kill an good idea is to put it through the form of campaign” Ofta är det så att många organisationer saknar utrymme för kreativitet. Vår mänskliga hjärna är byggd för kreativitet. Vi måste vara modiga för att kliva ut ur våra invanda mönster. Att för att öka vår kreativitet måste vi hela tiden utveckla nya intryck och ju fler intryck som vår hjärna kan markera desto fler nya kopplingar kan hjärnan göra. Paradoxen blir att när vi odlar specialisten väldigt hårt riskerar vi att vi specialiserar oss från långt ifrån generalisten som ger oss de här kopplingarna. Så vi måste odla generalisten och specialisten. När vi är kreativa balanserar vi ofta på gränsen på det möjliga.

 

Alexandra Hagen berättade om att processer kan vara oförutsägbara då hon berättade om hur amerikanska forskarna och teknikerna lyssnade på hur Sputnik den första ryska satelliten pep i rymden i oktober 1957, för att kunna se dess färdväg. Amerikanerna lyckades räkna ut vilken banan Sputnik färdades i rymden efter att de hade spelat in dess pip. Då säger en annan amerikansk forskare att ni har räknat ut positioner för ett rörligt objekt i rymden från en fast plats på jorden. Men frågan bli kan ni göra tvärtom för jag vill ha koll på alla ryska kärnubåtar. Detta blev sedan grunden för den teknik för den kartteknik för gps som nu finns i våra mobiltelefoner. Något som vi kan göra är att älska våra misstag. Det är ofta så att våra mest framgångsrika ideér kommer från våra misstag.


Därför måste vi vårda våra misstag. Arkitekter ska testa sina gränser och finna ett mod att förändra världen och våga misslyckas genom att ta fram modet att fråga om arkitekturen inte kan vara på något annat sätt.

 

Under programpunkten: Arkitektur, samhällsutmaningar och mod var Monica von Schmalensee moderator i en panel med Helena Bjarnegård, riksarkitekt, Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, Dan Hill, Director of Strategic Design, Vinnova, och Thorleif Falk, stadsarkitekt i Stockholms stad.

 

Monica von Schmalensee inledde med att säga att nu vet vi att vi har ett klimathot, vi har ökade klyftor mellan rika och fattiga och när vi inte har råd att investera i samhällsutbyggnad. Vad behövs? Ja, att bygga bostäder som alla har råd att flytta till. Urbaniseringen ökar. Våra städer växer. Var ska vi leva? Var ska vi bo? Hur ska vi leva och göra. Den stora utmaningen är hur möts den kortsiktiga kvartalsekonomin med den långsiktiga utvecklingen som vi ser framför oss. Hur ska tekniken hjälpa oss att fatta rätt beslut.

 

Sverige är en av få länder där vi har tagit fram en politik med planer om gestaltad livsmiljö som handlar mycket om att modet att ändra, modet att våga och modet att gå före och vad det betyder det för oss alla som ingår i denna process.

 

I sin presentation om den eminenta panelen sa Monica von Schmalensee att Dan Hill, Director of Strategic Design, Vinnova, är en professor har erfarenhet av urban planering från flera länder, Christer Larsson, Malmös stadsbyggnadsdirektör och arkitekt är en förkämpe för vår kvalité i vår bebyggda miljö, författare till arkitekturpropositionen Gestaltad livsmiljö 2015, Christer Larsson är ofta med i någon tankesmedja. Helena Bjarnegård, riksarkitekt, har en bakgrund som landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare i Göteborg och gruppchef för White. Thorleif Falk är Stockholms stadsarkitekt, intressant med Falk är att han haft olika roller som beställare och arkitekt, vilket har varit till hjälp att kunna hitta rätt process för att finna vägar att bygga billigt där människor har råd att bo.

 

Dan Hill beskrev hur att han medverkade till att återuppbygga en stadsdel i Kanada digitalt och hur teknologi formar städer i en djupare förståelse av människor, platser och livsvärden. Återuppbyggnaden handlade inte om nya gator eller hus utan om nya engagemang där till exempel hur staden kan växa med mindre biltrafik. Hill berätta om hur japaner kunde bygga billiga hus i Tokyo i kvarter som förändras varje kvarts sekel genom att släktingar och barn bygger på nytt i dessa kvarter. Han redogjorde även hur kooperativ i Melbourne, Zürich och Berlin där arkitekter ledde nybyggen och inte fastighetsutvecklare, vilket ledde till att kostnaderna kunde reduceras med 25 procent.

 

Christer Larsson, berättade att han sommaren 2014, då han låg i hängmattan, fick ett förslag från Kulturdepartementet om att leda och skriva utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. Men han var tveksam till arbeta med ett alltför stort uppdrag.  Det som avgjorde att han till slut antog utmaningen att leda utredningen var dess direktiv, vilka stämde väl överens om hans egna uppfattningar om arkitektur och stadsbyggande. Vad departementet ansåg var att arkitekturpolitiken behövde uppdateras. När utredningen började var det vid den tiden mycket diskussion om byggindustrin och förenklade byggprocesser, och dess slutsatser som inte var sanna och något som dåtidens bostadsminister inte insåg.

 

Betänkandet utreddes brett av både Kulturutskottet och Civilutskottet. Processen var mycket bred och Christer Larsson träffade mellan 600 och 700 personer under arbetet med betänkandet. Nu finns det stora förväntningar på arkitekten då det inte längre går att bygga i affärsmodeller utan samhällsmodeller och samhällskontakter. Det går inte att reducera arkitektur till en fasad. Christer Larsson menar att arkitekter ska vara modiga genom att anta roller som byggherrar i fastighetsbolagen eller anta uppdrag på stadsbyggnadskontoren för att kunna påverka på riktigt.

 

Helena Bjarnegård, riksarkitekt, berättade att hon har blivit upplärd av två arkitekter, nämligen Monica von Schmalensee, som då var ordförande för Rådet för hållbara städer och Christer Larsson som var en tillfällig riksarkitekt. Regering och riksdag anser att arkitektur, form och design har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag. År 2018 antog riksdagen politiska mål för arkitektur-, form- och designområdet.

 

Helena Bjarnegårds uppdrag som riksarkitekt är att se till att arkitektur och design bidrar till ett jämlikt och hållbart och ett mindre segregerat samhälle i gestaltade livsmiljöer. Arkitektur är ett verktyg för omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer. Nu håller 100 kommuner i Sverige just nu på att ta fram arkitekturprogram, vilket kommer leda till att kommunerna kommer att ställa högre krav på byggherrarna. I Uppsala är nu arkitekturprogrammens krav tydliga i kommunens exploateringsavtal med byggherrar. Alla ord i kommunernas gestaltnings- och hållbarhetsprogram ska översättas till fysiska miljöer.

 

 

Thorleif Falk, Stockholms stadsarkitekt, berättade att Monica von Schmalensee gett honom frågan: Varför har vi så få byggnader i Stockholm som sticker ut? Han svarade att först är det underbart att arbeta med arkitektur i Stockholm, men det också rätt så trist ibland då han ofta får kommentaren: Varför byggs det inget kul i Stockholm? Men vad betyder det att sticka ut? Är det ett stort hus eller är det hus som synligt tar stor plats? Eller är det något som ger upplevelser eller är det något lågmält? Men Stockholm är unikt ur ett globalt perspektiv med sitt skärgårdslandskap.


Nu har Stockholm blivit ett av Europas hetaste besöks- och etableringsmål samtidigt som vår huvudstad är en av den mest växande i Europa. Detta har egentligen skett utan bidrag av arkitektur. Han framhöll att han inte är motståndare till arkitektur som sticker ut. Thorleif Falk visade en bild på Helsingfors nya huvudbibliotek, en byggnad som sticker ut och interagerar i stadsrummet. En sådan byggnad skulle han gärna se att vi fick i Stockholm. Han framhöll att vi fått flera byggnader som är annorlunda i Stockholm och han visade bilder på Oscar Properties bostadshöghus Innovationen i Hagastaden och bostäderna 79&Park på Gärdet.

 

Spännande är utbyggnaden av Operan i Stockholm och det nya renoverade Nationalmuseum. Flera av dessa projekt har drivna arkitekter från beställarsidan. Men han påpekade att det finns ofta en rädsla i att finna utmaningar och flera projekt blir ofta för ordinära. Vad han önskar är att arkitekter fördjupar sig och kompletterar med utökad antikvarisk kompetens eftersom det finns ett så rikt kulturarv i Stockholm. Arkitekter behöver ett nytt ledarskap och de behöver nya roller för arkitekturens utveckling.

 

I en avslutning frågade Monica von Schmalensee: Vad är de viktigaste för Stockholm i framtiden? Dan Hill svarade att frågan är okomplicerad eftersom det viktigaste är att starkt minska biltrafiken genom att bygga ut kollektivtrafiken och cykellederna.

 

Christer Larsson menade att arkitekterna måste lämna fasaderna för en stund för att tag i stora samhällsproblem och ta mer plats i samhällsutveckling och vara mindre ängsliga i utövandet och se stadsbyggnadskontoren som arkitektens bästa vänner.

 

Monica von Schmalensee berättade att hon nyligen hört två personer säga på engelska: Here in Stockholm it is too expensive. We can’t be here.

 

Helena Bjarnegård menade, för att lyckas som en arkitekt, är det centralt att förklara varför arkitektur är viktig, vilket är bra uttryckt i propositionen Gestaltad livsmiljö. Det gäller att skapa en hållbar arkitektur i samhällsbygget. Nu talar alltför många hur komplexa problemen är men dessa problem har alltid funnits. Det viktiga är att förklara arkitektens kompetens för det framtida hållbara samhällsbygget.


Thorleif Falk refererade till då han jobbade på ett arkitektkontor med flera kommersiella kunder och då en man från en kommunikationsbyrå sa: ”Ni måste förstå kundens affär.” Det är viktigt med inlevelseförmåga och ett ärligt intresse, vare sig det är för stadsbyggnadskontoret eller för en beställare. Det gäller för arkitekten att pröva olika roller, vilket kan vara en framgångsfaktor.

 

Monica von Schmalensee avslutade paneldebatten med att säga arkitekterna måste finna nya samverkans- och affärsmodeller för kommunerna klarar inte av finna dessa. Det finns inte pengar för det. Då måste det privata näringslivet och det kommunala näringslivet gå samman för att utforma det långsiktiga samhällskontraktet. Det gäller för arkitekterna att satsa på nya affärsmodeller och att vara modiga, vilket är bättre än att satsa på en gammal häst som aldrig kommer i mål.