En ny entré från Nybrogatan har skapats tack vare att grannfastigheten blir hotell med passage till Saluhallen.

Bättre luft och akustik ska finnas i den nyrenoverade Saluhallen.

Tre herrar utfrågades av Li Pamp. Från vänster Mark Humphrey, ansvarig arkitekt från Tengbom, Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd, Li Pamp, moderator och Ulf Elmqvist, ordförande i Östermalmshallens företagarförening.

Den provisoriska saluhallen kostade cirka 100 Mkr.

Vid nästa årsskifte ska byggställningarna försvinna från Östermalms saluhall.

Det blev ett längre inledningsanförande som Li Pamp höll.

Östermalmstorg i slutet på 1800-talet, efter att Saluhallen invigdes år 1888.

Interiör från den pågående renoveringen.

Taket har fått nya tavlor med ordspråk.

Vackert dekorerade pelare och fönsternischer.

Text: Stefan Fröjdendahl och Ann Frössén. Foto: KG Nilsson, Magnus Elgquist och Tengbom arkitektkontor

Invigningen av den restaurerade och renoverade saluhallen ska ske i januari nästa år 2020. Sedan april 2016 har renoveringen pågått och den ursprungliga stjärnformade planlösningen från 1888 har återskapats. Renoveringen tog dubbelt så lång tid som det hade beräknats. Bakom renoveringsarbetet står Stockholms stad och 80 arkitekter från Tengbom. Kostnaden för den nya Saluhallen blir cirka 1 Mdr kr, cirka dubbelt så dyrt som det var planerat efter den ursprungliga kostnadskalkylen. Men då ingår kostnaden för den provisoriska hallen med cirka 100 Mkr och en kostnad för det nya hotellet med 70 bäddar som Diplomat ska driftsätta i ett av gårdshusen.

Även originaldetaljer i färger, friser, målningar och snickerier har återställts likväl de två äldre entréerna via Nybrogatan samt Humlegårdsgatan. Den nya planlösningen gör att saluhallen upplevs rymligare och ger ett bättre flöde med fler naturliga gångar i hallen, vilket ökar de kommersiella förutsättningarna för handlarna.

Stort fokus har lagts på att göra hallen miljövänlig och hållbar, även de delar som inte är synliga för besökare. I källarplanet, har allt sanerats och byggts om för att skapa en energieffektivitet och bättre fysisk arbetsmiljö för personalen genom nya förbättrade system för logistik, tillgänglighet, varu- och avfallstransporter.

Restaurangerna har flyttats till fasadlängden och kommer även hålla öppet under kvällstid. Det för med sig att stadsrummet runt saluhallen kommer upplevas mer levande då restaurangverksamheterna syns från gatan.

På pressträffen under onsdagen i den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, ritad Tengbom, var Li Pamp moderator. Hon ställde frågor dels till Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholm, dels till Mark Humphrey, ansvarig arkitekt från Tengbom, dels till Ulf Elmquist, ordförande i Östermalmshallens företagarförening. Li Pamp framhöll i inledningen att hon under hela sitt arbetsliv ägnat sig åt hållbarhet, då det gäller antikviteter, design och under senare även åt den byggda miljön.

Li Pamp berättade vidare att tegelbyggnaden Östermalms saluhall uppfördes 1888 och den har i en omröstning blivit världens sjunde främsta saluhall för några års sedan. Saluhallen omnämns i så gott som alla guideböcker om Stockholm. Saluhallen uppfördes i raketfart efter att ett bygglov i mars 1888 godkändes endast efter tre dagar från ansökan. Efter att grunden till byggnaden hade lagts så stod saluhallen färdig efter endast sex månader. Det var två relativt unga arkitekter som fick uppdraget att rita saluhallen efter att de hade vunnit en tävling. Den ena var Isak Gustaf Clason, som bland annat har ritat Nordiska museet, Hallwylska palatset samt Selma Lagerlöfs Mårbacka. Till sin hjälp hade Clason arkitekt Kasper Sahlin, som är mindre känd för sina byggnader men mer känd för att han har gett namn åt Sveriges finaste arkitektpris, Kasper Salin-priset. Saluhallen invigdes i november 1988 av Oscar II. Sedan år 1914 äger Stockholms stad Saluhallen och det är staden som är beställare av den stora renoveringen som nu är inne i sitt slutskede.

Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholm, berättade att Saluhallen är 100 år äldre än han själv. Han menade att byggnaden som har den högsta klassen i kulturhistoriskt värde är unik i Stockholm som särskild mötesplats. Projektet som har hållit på sedan år 2009 har genomgått en komplicerad process med överklaganden. Dessutom står Saluhallen på ett berg vars kvalité har krävt en varsam byggprocess.

Li Pamp berättade att hon har synat renoveringen av Nationalmuseum i en tv-dokumentär. Renoveringen av Nationalmuseum, med en golvyta om 21.000 kvm, kostade cirka 1,3 miljarder kronor. I en kommentar till detta svarade Dennis Wedin att staden borde fått ned kostnaden för Saluhallen och det gäller för stadens fastighetsnämnd i framtiden att försöka förhindra stora kostnadsökningar. Ett exempel på andra stora kostnadsökningar i Stockholm är nu ombyggnaden av Liljevalchs.

På Li Pamps fråga om Saluhallen är angelägen svarade Dennis Wedin att det viktigt att städer kan ta ansvar för sina saluhallar som ger platser en historisk identitet, med mer liv och handel. Att kostnaden blev ganska saftig berodde även på att byggnaden var i sämre skick än man hade antagit. Li Pamp frågade även om någon annan aktör än staden kunde ha stått för kostnaden då svarade Wedin att man alltid ska vara öppen för om det finns andra aktörer än staden som ska stå för en kostnad. Men då det gäller Östermalms saluhall, med ett högt kulturhistoriskt värde, motiverar det att staden tar ett ansvar. Om nu Saluhallen har stått i 130 år så ska staden säkerställa att byggnaden står i 130 år till. I en kommentar, vill jag Stefan Fröjdendahl påpeka, att det fanns en stort fastighetsbolag år 2007-2008 som ville förvärva Östermalms saluhall, men då tog staden ett definitivt beslut att inte sälja saluhallen.

Efter Dennis Wedin var dags för två nya personer att bli utfrågade av Li Pamp. De var Ulf Elmqvist, ordförande i Östermalms företagarförening och en handlare i Saluhallen samt Mark Humprey, ansvarig arkitekt på Tengbom.

På Li Pamps fråga vad Ulf Elmqvist har för relation till Östermalms saluhall svarade Elmqvist att han i stort sett har tillbringat hela sitt liv i Saluhallen och då han började arbeta i hallen vid 11 års ålder tillsammans med sin far och farfar. Butiken Lisa Elmquist, som huvudsak säljer fisk och skaldjur, har funnits i Saluhallen sedan år 1926. Lisa Elmquist driver även i restaurang i Saluhallen. Han tillade att även om vi får ny restaurerad byggnad så är det ändå viktigt att framhålla att Saluhallen inte blir bättre utan sitt innehåll, alltså med handlare som står för kvalité.

På frågan vad arkitekten Mark Humprey har för relation till Saluhallen berättade han att besökte restaurang Örtagården för drygt 20 år sedan i Saluhallen då han kom till Stockholm för första gången.  Humprey framhöll att det är många som besöker Saluhallen. År 2015, året för stängningen, hade Saluhallen ett besökarantal om cirka 2 miljoner om året. Nu i den tillfälliga Saluhallen är besökarantalet 3,5 miljoner besökare, vilket har betytt nya kunder och en ökad omsättning. I jämförelse med Nationalmuseum är antalet besökare per år cirka 600.000, vilket Li Pamp rättade till 1 miljon.

På frågan vad Humprey tycker om Östermalms saluhall sa han att uppskattar hantverket i byggnaden och under arbetet att restaurera byggnaden fanns många positiva detaljer som nu har återställts.

Ulf Elmqvist berättade att många handlare hade gjort omfattande investeringar i byggnaden, vilket kändes lite förgäves då beslutet om renoveringen kom. Han sa vidare att Saluhallen har haft ett eftersatt underhåll, kanske i 130 år, utan att överdriva. Men handlarna önskade bättre lokaler vad avser hygien och logistik och nu ser han detaljer i byggnaden som han inte hade sett tidigare. Elmqvist menade att handlarna inte har haft ett så stort inflytande på utformningen, men företagarföreningen har haft en god dialog med staden och Tengbom, men att en pelare hamnade mitt i en fiskdisk kanske inte var så lyckat.

På frågan till arkitekten vad som har varit den största utmaningen svarade Humprey att det var balansen, att huset måste fungera som en saluhall, det måste moderniseras med ett hantverk som ibland strider mot funktionen. Mer ljus och en bättre akustik har skapats i Saluhallen. De flesta handlarna kommer att vara kvar på sina gamla platser i stjärnformad utformning. Entrén kan beskrivas som nygammal, dels på Humlegårdsgatan, dels på Östermalmstorg. Två stora entresoler, mellanvåningar, har skapats med nya ingångar till fyra nya restauranger på andra våningen med utsikt över hela hallen. Sedan får byggnaden ökad tillgänglighet med nya hissar.

Ulf Elmqvist berättade att sopsystemet var undermåligt i den gamla saluhallen, vilket har ändrats med att nya containers finns under gatan dit avfallet sugs från Saluhallen.  Även antalet lastbilar som kommer till Saluhallen har minskats med 20 procent.

Humprey framhöll slutligen att den nya Saluhallen är särdeles färgglad efter att byggnadsantikvarier har återställt flera av de ursprungliga färgerna.

Handlarna i Östermalms saluhall är B. Anderssons Eftr. Fågel & Vilt, Beirut Café Deli, Betsy Sandberg Choklad, Husmans Deli, Lisa Elmqvist Fisk, Skaldjur, Delikatesser & Restaurang, Lisbeth Janson Frukt & Grönt, M Seger Eftr. Kött & Ost, Melanders Fisk & Vilt, Nybroe Smørrebrød, Planet Mesh, Robert’s Coffee, Texas Longhorn, Tysta Mari, Wellme, Willy Ohlssons Eftr. och Åhs Fiskaffär. Nytillkomna handlare är Arla samt Lisa Bröd.