Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Coronakrisen slår ut företag, jobb och produktion i en hög hastighet. En helt ny analys som WSP utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare visar att årskostnaden av coronakrisen kräver en större satsning än vad som tidigare trott. Coronakrisen kan leda till hela 250 Mdr kr i försvagade offentliga finanser och 250 Mdr kr i utebliven produktion.

– Sverige står i ett vägskäl där vi har att besluta om att proaktivt investera här och nu för att rädda företag, jobb och människors uppehälle. Alternativet är att passivt se på och riskera ännu större kostnader över tid. Därför råder vi regeringen att agera ännu kraftfullare och ta höjd för en kostnadsram på uppåt 400 Mdr kr, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Den nya analysen påvisar att i ett läge där arbetslösheten ökar med närmare 500.000 människor och BNP faller med 5 procent så riskerar de offentliga finanserna att försvagas med nästan 250 Mdr kr samtidigt som produktionsvärden motsvarande 250 Mdr kr faller bort från ekonomin.

Stockholms Handelskammare menar att det är ett realistiskt ”worst case scenario”.

– Otillräckliga eller för långsamma insatser riskerar att ge betydande negativa konsekvenser för samhället, människor och hela Sveriges framtid. Företagen är grunden för jobben och konkurser riskerar därmed att skapa djupa sår som tar många år att läka. Kostnaden med att vänta utan tillräckligt kraftfulla och skyndsamma insatser är förknippat med stora risker och långsiktiga kostnader, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Stockholms Handelskammare anser att regeringen och samarbetspartierna omgående behöver enas i en beredskap om att satsa uppåt 400 Mdr kr för att rädda företag och jobb.

– Insatserna hittills är välkomna men tyvärr otillräckliga. Regeringen behöver omgående sätta en ordentlig budgetram för krishanteringen. Inom den ramen bör man direkt utöka korttidspermitteringen till att omfatta 100 procent av tjänsten, slopa hela arbetsgivaravgiften under fyra månader, förbättra hyresstödet och hitta sätt att skjuta till kapital för företagen som förlorat sina intäkter, framhåller Andreas Hatzigeorgiou.