Hovings malmgård på Alsnögatan 3, nära Danvikstull, uppfördes år 1770 av färgaren Carl Gustaf Hoving och den beboddes mellan 1842 och 1848 av industri- och tidningsmannen Lars Johan Hierta. Gården var då en del av Liljeholmens stearinfabrik fram till år 1971. Malmgården stod länge obebodd och blev alltmer förfallen och vandaliserad. Stockholms stad sålde den år 2000 till Einar Mattsson Byggnads AB och Malmgården står nu tom, efter att under 15 år ha hyrts ut till kontor.

Einar Mattsson förvärvade tomträtten till kvarteret Sommaren 10, nära Danvikstull, år 2000, på inrådan från Stockholms stad. I samband med programarbetet för kvarteret Persikan och övertagandet av tomträtten fick Einar Mattsson en markanvisning för 70-80 bostäder på och intill fastigheten vilket var en förutsättning för att kunna finansiera upprustningen av Malmgården. Nu vill Einar Mattsson tillföra byggrätter för vårdboende på platsen samt rusta upp Hovings malmgård och trädgården så att  gården och trädgården helt eller delvis kan öppnas för allmänheten.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade år 2003 att stoppa detaljplanearbetet för bostäder med uttalandet att: ”Under rådande omständigheter är det därför inte aktuellt att bebygga kv. Sommaren 10. Detta kan dock återigen tas upp till prövning när man ser hur området i närheten utvecklas.”

Under dessa år har Einar Mattsson presenterat ett flertal förslag som har mötts med fortsatt dialog. Samtidigt har fler utmaningar med Malmgården uppdagats.

Einar Mattsson har även frågat om Stockholms stad vill köpa tillbaka fastigheten i närtid, vilket det inte verkar finnas intresse för.  

I ett pressmeddelande säger Einar Mattsson:
”Vi tar alltid till oss av kritik från Stadsbyggnadsnämnden. Nödvändiga reparationer är genomförda men Malmgården behöver nu mycket mer än löpande underhåll. För oss innebär det att vi behöver tillföra ny bebyggelse för att få ihop ekonomin innan vi går igång med de riktigt stora renoveringarna. Vi kommer oavsett att grundförstärka huset. ”

”Vi har hela tiden haft som ambition att rusta upp Malmgården och då göra det samtidigt som vi ger ett tillskott av nybyggnation i någon form. Staden äger de beslut som rör vad vi får göra med huset i sig samt frågan om hur man bäst använder marken. När en stad förändras ändras också detaljplaner. Det är hur vi ska göra det på bästa sätt som vi nu samtalar om.”

”När vi gör förändringar i känsliga miljöer föregås alltid arbetet av ett flertal utredningar. På den här platsen är det viktigare än på många andra. Därför finns det ett antal underlag framtagna. Utredningarna har bland annat omfattat husets tekniska status, antikvariska värden och trädgården.”

”Trädgården kan då få en ny aktiv funktion för äldre i god samverkan för nuvarande och nya invånarna på Södermalm. Utöver det vill vi komplettera med grönyta framför Malmgården mot vattnet genom att förlänga trädgården ut över den yta där vi idag har en parkering. Parkeringarna tas med andra ord bort.”

”Malmgården har historiskt varit kringbyggd av andra nära liggande byggnader och haft ett praktiskt förhållande till dessa. Den bebyggelse vi tittar på nu är i mycket mindre skala än våra tidigare förslag. I vår skiss utgår vi från att man tillför byggrätter längs Tegelviksgatan och Alsnögatan. ”

”Den nya bebyggelsen tillför ett gemensamt nyttjande med malmgården. Malmgårdens nya historia kan nu inledas.”

”Malmgården ska fortsatt vara identitetsbäraren för platsen där den nya bebyggelsen ska varav god kvalité utan att kopiera Malmgårdens arkitektur.”

”Vi vill lämna in en planansökan innan semestern i år för att förhoppningsvis ha en lagakraftvunnen detaljplan om cirka 3 år, och därför påbörja upprustningen efter ytterligare cirka 1-2 år. Det här är mycket grova tidsbedömningar, men är det bästa antagande vi kan göra idag. Innan dess under 2020 kommer vi att påbörja en grundförstärkning.”