Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen.

Det statliga fastighetsbolaget Jernhusen avsätter 250  Mkr under 2020 för att stötta sina hyresgäster genom coronakrisen. Bland annat kommer hyrorna att sänkas med upp till 50 procent under andra och tredje kvartalet. Lättnaderna sträcker sig längre i tid och omfattar fler hyresgäster än det stöd till hyresrabatter som regeringen beslutat om.

– Som ägare och förvaltare av de flesta av landets järnvägsstationer vill vi göra så mycket vi kan för att minska den ekonomiska smällen för våra hyresgäster. Kaféer, restauranger, hotell och butiker på järnvägsstationerna tillhör de företag som drabbas allra hårdast av coronakrisen, säger Kerstin Gillsbro, vd för Jernhusen.

Regeringens stöd till hyresrabatter gäller hyrorna under andra kvartalet för vissa branscher, såsom butiker, restauranger, kaféer och hotell. För dessa finansierar staten hälften av en hyresrabatt på upp till 50 procent om fastighetsägaren står för den resterande hälften. Stödet från regeringen till hyresrabatter omfattar cirka 20 Mkr för Jernhusens hyresgäster.

– Den statliga hyresrabatten är bra, men hyresgästerna på våra stationer behöver mer. När vardagen återvänder ska de kunna välkomna tågresenärerna med bra service i en trygg miljö. Vårt arbete nu syftar till att våra hyresgäster ska ha goda förutsättningar för sin verksamhet även på längre sikt, säger Kerstin Gillsbro.

Jernhusens vd menar också att även andra hyresgäster än de som regeringen pekat ut behöver hyreslättnader för att klara krisen.

– Tågföretagen och andra företag som är nödvändiga för en fungerande tågtrafik har nu kraftigt minskade intäkter. Därför ger vi rabatter på den fasta hyran upp till 50 procent för alla hyresgäster som är starkt påverkade av det minskade trafikflödet på järnvägen, oavsett om de omfattas av regeringens stöd eller inte. Totalt bedömer vi att vi ger rabatter och andra lättnader till mer än 400 kunder, säger Kerstin Gillsbro.

Ilija Batljan, vd för SBB.

För första kvartalet 2020 ökade Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, hyresintäkterna till 1.341 Mkr (429) med ett driftsöverskott som steg till 895 Mkr (240).  Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital var 444 Mkr (97). Resultat före skatt steg till 1.695 Mkr (394), varav värdeförändringar på fastigheter ingick med 1.628 Mkr (252) och värdeförändring på derivat med -252 Mkr (9).

Förvaltningsresultatet ökade med 319 Mkr (106). I förvaltningsresultatet ingick kostnader för förtidslösen av lån och andra engångsrelaterade kostnader om -147 Mkr (-25).

Periodens resultat steg till 1.372 Mkr (216) efter avdrag för uppskjuten skatt om -275 Mkr (-116) och aktuell skatt om -48 Mkr (-17). I balansen ökade fastighetsportföljens värde till 80,2 Mdr kr (79,5).  SBB:s byggrättsportfölj på drygt 1,8 miljoner kvm BTA motsvarar cirka 25.000 lägenheter, vilket gör SBB till en av Nordens ledande fastighetsutvecklare.

Långsiktigt substansvärde (EPRA NRV) som beräknas enligt EPRA:s nya riktlinjer för substansvärdesberäkningar var 24.758 Mkr (24.784), motsvarande 19,52 kr (20,04) per aktie.

De långfristiga skulderna steg till 53.808 Mkr (15.279) liksom de kortfristiga skulderna vilka ökade till 7.804 Mkr (2.931). Det innebar att det egna kapitalet steg till 34.875 Mkr (11.782) med en soliditet som sjönk till 40 procent (43) och en räntetäckningsgrad som steg till 2,8 gånger (2,0).

SBB har en BBB+ rating fokus under de närmaste 12 månaderna På lång sikt är målet att uppnå en A- rating.

I rapporten säger vd Ilija Batljan:
– SBB har en mycket stark finansiell ställning med drygt 50 miljarder i icke pantsatta tillgångar, starka bankrelationer och tillgång till europeisk kreditmarknad vilket bolaget visade tydligt genom att kunna emittera 20-års icke säkerställd obligation mitt i krisen. SBB hade i slutet av kvartalet en kassa på 3,8 Mdr. Tillgång till kapital är viktigt men det är ännu viktigare att leverera starka kassaflöden från verksamheten. Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital ökade med 358 procent till 444 Mkr (97) för kvartalet. Justerat för engångseffekter för återköp av dyra lån och omstruktureringskostnader landade kassaflödet på 591 Mkr (122). Den starka ökningen av driftnettot med 273 procent till 895 Mkr bäddar gått för framtiden. Kriserna kommer och går och man ska vara ödmjuk inför detta men vår uppgift är att vara en pålitlig och långsiktig samhällsaktör som på ett hållbart sätt levererar aktieägarvärde, god lönsamhet och starka resultat.

I en kommentar kan sägas att SBB misslyckades med sin avsiktsförklaring om att sälja fastigheter för ett totalt värde om 11 Mdr. Försäljning av fastigheten Mimer som var en del av avsiktsförklaringarna genomfördes dock till ett värde om 460 Mkr. Cirka 8 Mdr kr av avsiktsförklaringarna avsåg försäljningar till Nyfosa som beslutat att avvakta med genomförandet. SBB:s plan om försäljningar på 11 Mkr under året kvarstår dock. Men det kan  dröja att genomföra en så stor försäljning under en utdragen corona-pandemi. SF

Villa Söderås, uppförd 1912, vid Elfviks brygga på Lidingö, var tidigare en del av företaget Villa Söderås restaurang, hotell & konferens. Villa Söderås ägs nu av NCP Nordic. Sedan år 2013 genomgår villan en omfattande restauration som förväntas vara klar 2020.

NCP Nordic, som bland annat äger Lidingöfastigheten Villa Söderås, vill skjuta på räntebetalningarna på bolagets obligationslån fram till nästa sommar, skriver Realtid.

NCP Nordic, som ingår i fastighetsentreprenören Johan Lundbergs bolagssfär, har i omgångar tagit in drygt 400 Mkr i form av obligationslån sedan 2018. Den senaste påfyllningen med 38 Mkr gjordes så sent som i början av det här året. Nu vänder bolaget sig till obligationsinnehavarna med förslaget att dra in alla ränteutbetalningar fram till augusti 2021.

Orsaken är att coronakrisen slagit hårt mot verksamheten. Det framgår av information från bolaget som sänts ut av obligationsagenten Intertrust. Om förslaget inte godkänns varnar NCP för en akut likviditetskris.

Fastighetsbolaget NCP Nordic har problem både med att sälja fastigheten Villa Söderås på Lidingö och att gå vidare med ett större bostadsprojekt i Farsta söder om Stockholm.

Villa Söderås har under flera år renoverats och skulle enligt de tidigare planerna vara ute till försäljning under våren, men coronakrisen har minskat aktiviteten på fastighetsmarknaden generellt samtidigt som bolaget inte kan få utländska intressenter att besöka Sverige för att inspektera fastigheten.

I informationen till obligationsinnehavarna skriver NCP Nordic att man förväntar sig en framgångsrik försäljning när marknadsläget återvänt till det normala. Men att det kan dröja till 2021 innan marknaden stabiliserats.

Det gäller även projektfastigheten i Farsta där förseningar uppstått på grund av svårigheter att få fram nödvändiga tillstånd från kommunen men också störningar i leverantörsledet. NCP rapporterar också om befarat minskade hyresintäkter då befintliga hyresgäster drabbats av problem under coronakrisen.

Ytterligare ett orosmoln är att en separat kreditlina på 253 Mkr förfaller i juni 2020. Lånet kommer från en ej namngiven kreditgivare som redan gett sex månaders respit med återbetalningen. Förhandlingar pågår om att få till stånd ytterligare en förlängning samt en period med amorteringsfrihet.

Obligationsinnehavarna ska nu rösta om förslaget att tillfälligt dra in räntebetalningarna. Totalt handlar det om 38 Mkr fram till nästa sommar. Innehållna räntor samt kompensation för detta ska utgå i samband med återbetalningstidpunkten som ligger 2023.

NCP Nordic vill också förändra villkoren så att ytterligare pengar kan tas in i nya mindre obligationsrundor vid behov. I dag ligger golvet på 30 miljoner kronor per runda. Det återstår 92 Mkr innan obligationsvolymen på 500 Mkr är fylld.
Omröstningen pågår fram till den 7 maj och förslaget måste få stöd med två tredjedelars majoritet för att gå igenom.


För sitt första verksamhetsår 2019 redovisade NCP Nordic en förlust om cirka 35,5 Mkr.

Akelius, som är en stor fastighetsägare i Berlin med cirka 12.000 bostäder, har känt av rörelsen som kräver tvångsförsäljning av privata bostadsbolags lägenheter till staden för att motarbeta hyreshöjningarna. Rörelsen vann eftersom Representanthuset har slutgiltigt lagstiftat för en striktare hyresreglering genom att frysa hyrorna i Berlin under fem år.

Renovering av hyresbostäder är inte längre möjlig i Berlin till följd av den nya hyresregleringen, skriver Akelius i ett pressmeddelande. Akelius säger upp 58 anställda som arbetslett renoveringar av bland annat hissar, balkonger, lägenheter. Se länk.

I en kommentar säger Ralf Spann, Head of Europe för Akelius:
– Det gör ont att avskeda skickliga och högt värderade kollegor. Jag är rädd att våra underentreprenörer ser sig tvungna att säga upp ytterligare femhundra personer. Detta är en sorglig dag.

I sin bokslutskommuniké meddelade Akelius att hyresregleringen i Berlin har sänkt bolagets årshyra i Berlin med cirka 20 MEUR: Se länk:

I juni 2019 sålde Akelius 2.839 lägenheter i Tyskland. Köpare var Deutsche Wohnen. Försäljningspris var 685 miljoner euro, motsvarande 7,2 Mdr kr.

Akademiska Hus: A Working Lab Innomedicum. Skiss: Ahrbom & Partner.

Tillsammans med Karolinska Institutet Innovations AB (KI Innovations) och Karolinska Holding slår Akademiska Hus upp portarna till en ny co-workingmiljö som fått namnet A Working Lab Innomedicum. Byggnaden blir en central mötesplats för innovation inom life science där studenter, forskare, besökare, företagare och start up-bolag kan sammanstråla mitt på Campus Solna.

A Working Lab Innomedicum på Nanna Svartz väg 4 i Solna innehåller flexibla arbetsplatser, privata kontor, labb, mötesrum,  makerspace och evenemangsutrymmen för verksamheter som vill bidra till en bättre hälsa för alla.  Genom att forskare, studenter och företag delar på ytorna fungerar de nära 5.000 kvm stora lokalerna som en viktig bro mellan forskning och näringsliv där unika möjligheter för samarbeten, tillväxt och utveckling kan uppstå.  

– Det har länge funnits en efterfrågan på mindre kontors- och laboratorielokaler där man kan mötas i nya, flexibla former – både från företag som redan är etablerade på området och andra som vill söka sig hit för att ha närhet till Karolinska Institutet och andra life science-företag. I campus nära miljöer som A Working Lab Innomedicum ger vi det fysiska mötet en revansch, och får människor att växa och bli mer innovativa, effektiva och inspirerade tillsammans, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling på Akademiska Hus.

A Working Lab Innomedicum öppnar i maj, när lokalerna är färdigbyggda. Men redan nu är intresset för att hyra co-workingplatser mycket stort. Totalt flyttar 60 nya medlemmar in i miljöerna i samband med öppnandet. Att det också finns möjlighet att hyra labb har visat sig vara mycket attraktivt för mindre företag. Genom att dela på laboratorielokaler och instrument på samma sätt som kontorsytan i co-workingdelen öppnas helt nya möjligheter även för fler i branschen. Företagen får tillgång till miljöer anpassade utifrån sina behov och kan hålla nere kostnaderna.   

Tillsammans med KI Holding och KI Innovations, som också är medskapare och finns fysiskt i byggnaden, blir A Working Lab Innomedicum en helt ny mötesplats och community för innovation inom life science i Sverige. 

– Mixen av innovationskontor, inkubator, forskare, studenter och bolag gör oss till en unik life science-hub. Genom att erbjuda både kontor och labblokaler kan verksamheterna växa och utvecklas. Vi hoppas att A Working Lab Innomedicum kan komma att bli ett viktigt innovationscentrum inom medicin och livsvetenskaper, säger Lilian Wikström, vd för KI Innovations.

– A Working Lab – Innomedicum blir en helt ny plattform för samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle. Vi ser det här som ett nyckelprojekt för utvecklingen av hela Campus Solna, vilket också skapar stort värde för Karolinska Institutet, säger Hans Möller, CEO vid KI Holding. 

Om A Working Lab – ett nationellt koncept
A Working Lab är Akademiska Hus nationella koncept för co-working, makerspace, korta kontrakt, Learning Lab och andra flexibla mötesplatser. Genom detta tjänsteerbjudande skapas förutsättningar för helt nya sätt att forska, jobba och studera i fastighetsbolagets campusnära lokaler. Det pågår just nu ett flertal initiativ runt om i landet, som är i olika skeden och som utvecklas på olika sätt. Under hösten 2019 öppnade A Working Lab – Johanneberg Science Park vid Chalmers i Göteborg. I mars i år öppnade A Working Lab Universum i Umeå.  

Ett medlemskap ger tillgång till samtliga A Working Lab över hela landet. Tillsammans bildar de olika miljöerna ett nationellt nätverk som öppnar upp och binder samman Sveriges campus, där allt från kompetens och erfarenheter till bokningssystem och utvecklingskostnader delas. Som medlem kan man till exempel enkelt jobba på A Working Lab i Umeå en dag även om man i vanliga fall har sin arbetsplats i Stockholm.  

Dorte Mandrup, Bisgaard Landscape, Ramböll är det team som får vidareutveckla kvarteret Kromet åt Vasakronan på Hisingen.

Vy från Hisingsbron.

Gatuvy.

Vy från ovan.

Kvarteret Kromet ligger vid Hisingsbrons fäste och med utsikt mot Göta Älv. Det är nästa byggsten i Lilla Bommenområdet, som utvecklas i snabb takt för att bli en levande och färgstark stadsdel. För att utforska möjligheterna har Vasakronan sedan hösten 2019 tillsammans med Sveriges Arkitekter och Göteborgs Stad arbetat med parallella uppdrag för utformningen av kvarteret. Nu är tävlingen med det parallella uppdraget avgjord. Team Dorte Mandrup, Bisgaard Landscape, Ramböll är det team som får vidareutveckla kvarteret Kromet.

– Byggnaden är en karaktärsfull gestalt med stark och tydlig identitet i en dynamisk form som möter solljusets vandring, skapar utblickar och binder samman bro, gata och kaj såväl invändigt som utvändigt. Ett landmärke som genom samspel med Läppstiftet bildar ett portalmotiv mot nya Hisingsbron, skriver bedömningsgruppen i sin motivering.

Fyra arkitektteam deltog i det parallella uppdraget: 1. Dorte Mandrup, Bisgaard Landscape, Ramböll. 2. Helen & Hard, BSK, Funkia création holz, ELU. 3. Henning Larsen, Kanozi, Mandaworks, Eliath, Sweco. 4. Sunnerö, Urbio, Cowi.

– Dorte Mandrup, Bisgaard Landscape, Ramböll var det team som levererade det bidrag som sammantaget bäst uppfyllde bedömningskriterierna och önskemålen i programmet. Dorte Mandrup visar prov på elegant hantering av volymerna där förslaget lyckas med att på samma gång vara både storskaligt och småskaligt och därigenom ansluter till staden och landskapet, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt och medlem i juryn som bedömde de inkomna förslagen.

”Teamet presenterar en dynamisk ikonisk framtida byggnad som för tankarna till en trädkrona.”
Basen, en lätt glasfot, kommunicerar öppenhet och tillgänglighet och bär en krona av trä med en enhetlig och raffinerad träfasad där glasytor bidrar med intressanta skuggeffekter. Byggnaden erbjuder möjligheten att på de nedre planen mellan bro- och gatunivå röra sig runt på alla nivåer vilket är särskilt positivt, skriver juryn i sin motivering.

Teamet presenterar en dynamisk ikonisk framtida byggnad som för tankarna till en trädkrona. Basen erbjuder funktioner som ”surdegshotell, cykelreparatör, juicebar, specialiserade restauranger med snabb- och långsam mat av hög kvalitet, kaffebarer, vintage med mera.” Ovanpå basen en ”träkrona” för kontor och bostäder av olika storlekar och typologier.


Spännande mix av bostäder, kontor, handel och upplevelser
– Kromet är, efter Platinan, nästa viktiga byggsten i att utveckla Lilla Bommen till en komplett, levande och färgstark stadsdel. När fastigheten står färdig kommer den att erbjuda en spännande mix av bostäder, kontor, handel och upplevelser. Vi är imponerade över hur väl det vinnande teamet har tagit sig an uppgiften och föreslagit lösningar som möjliggör detta och samtidigt svarar upp mot våra mål kring hållbart byggande och starka arkitektoniska kvaliteter, säger Magnus Tengberg, affärsområdeschef fastighetsutveckling på Vasakronan.

Teamet får nu vidareutveckla sitt förslag med en projektering 2020 inför byggstart under 2021. Under de kommande 15 åren planeras en utveckling av området vid nya Hisingsbrons brofästet och kajstråket med arbetsplatser och bostäder samt ett stort utbud av restauranger, caféer, kultur, service, och med levande stråk och attraktiva mötesplatser. Det förväntas bli arbetsplatser för totalt cirka 29.000 människor inräknat de 10.000 som redan finns där idag.

I Esboviken utanför Helsingfors ska NCC bygga 218 bostäder åt Taaleri Fastighetsfond.

NCC och Taaleri Fastighetsfond bygger tre nya bostadshus i Esboviken utanför Helsingfors, i ett område i stark utveckling. Totalt blir det 218 lägenheter i olika storlekar. Ordervärdet uppgår till cirka 440 Mkr. Esboviken är ett område vars utveckling kommer att ta fart med en ny tunnelbanestation och det nya köpcentrumet Lippulaiva som öppnar 2023.

– Det havsnära området Esboviken håller på att förvandlas till ett modernt stadslivs­centrum, där servicen är nära och transporterna smidiga även med kollektivtrafik. NCC har redan byggt om ett kontorshus till vårdhem i området och det är givande att nu fortsätta byggandet av nya bostäder till blivande invånare, säger Tuomas Tonteri, avdelningschef NCC Building Nordics.

Projektet har utvecklats gemensamt av NCC och Taaleri Fastighetsfond.

– Projektets utvecklingsarbete har tagit flera år och krävt ett gediget kunnande. Nu har byggandet av bostadshusen, som kommer att pågå i knappt tre år, satt i gång. Vi ser fram emot slutresultatet; ett bekvämt boende i ett fantastiskt landskap, säger Taaleri Fastighetsfonds projektutvecklingschef Markus Halkola.

Det första huset ska stå klart 2021. På de översta våningarna blir det rymliga tre- och fyrarumslägenheter, som annars är ovanliga i det här området.

Det totala ordervärdet uppgår till cirka 440 Mkr och kommer att orderregistreras löpande under 2020 i affärsområde NCC Building Nordics.

Catella har agerat som rådgivare åt en privat ägare vid avyttringen av en kontorsfastighet på adressen Laturinkuja 6. i Vallikallio-området i Esbo.

Catella agerade förutom som rådgivare för ägaren även som rådgivare i en process för en ny stadsplan där planen för kontorsfastigheten har ändrats till bostäder. Köparen av fastigheten är en fond och byggarbetena på platsen kommer att genomföras av Lehto Asunnot Oy.

Den nuvarande kontorsbyggnaden, byggd på 1980-talet, kommer att rivas och ett bostadshus om cirka 3.000 kvm kommer att uppföras på platsen.