Den socialistiska regimen i Paris har tredubblat skatten för bostäder ägda av utlänningar.

Många utlänningar som äger bostäder i Paris, bostäder som utlänningarna inte bor i under långa perioder, ska nu betala tre gånger den normala kommunalskatten, enligt en ny antagen lag. Utländska bostadsägare i Paris har tidigare betalat 20 procent högre kommunalskatt för sina bostäder än vad de franska medborgarna gör. Nu ökar myndigheterna i Paris den kommunala skatten till 60 procent för bostäder ägda av icke franska medborgare. Genom att öka kommunalskatten, vill myndigheterna ta itu med problemet med den stora bostadsbristen i Paris.
 
Ian Brossat, vice borgmästare och kommunist, med ansvar för bostäder i Paris, säger att syftet med skatten är att säkerställa att Paris inte får samma marknadssituation som i London, där arbets- och medelklassen alltmer trängts ut på bostadsmarknaden på grund av att utlänningar har drivit upp bostadspriserna.

– Det är precis den modell som vi vill undvika här i Paris, säger Brossat till brittiska The Telegraph.
 
Bostäder ägda av utlänningar utgör cirka 10 procent av alla bostäder i Paris, eller totalt cirka 107.000 bostäder, av samtliga 1,1 miljoner bostäder i Paris. Antalet bostäder som ägs av utländska medborgare har ökat med 43 procent under de senaste 15 åren. Den växande trenden med utländska ägare har berövat parisare chansen att köpa eller hyra bostäder eftersom det utländska ägandet har drivit upp priser och hyror på bostäder, menar myndigheterna i den franska huvudstaden.

Den nya ökningen av kommunalskatt för utländska ägare skulle tillföra staden uppskattningsvis 43 miljoner euro per år och på sikt göra fler bostäder tillgängliga för permanent boende parisare med franskt medborgarskap.
 
Den nya skatten är den senaste lagen i en rad åtgärder som regimen i Paris, som leds av den socialistiska borgmästaren Anne Hidalgo, har lagstiftat under de senaste åren i socialistiska försök att lindra bostadsbristen i Paris. TM
 

Fredrik Brodin, vd för Stendörren.

Stendörren ökade helårsvinsten efter skatt med nästan 100 procent till 609 Mkr (309), motsvarade 22,06 kr (11,96) per aktie. Till ökningen bidrog värdeförändringar i fastigheter med 653 Mkr (260), varav 42 Mkr (9) var reavinster, medan värdeförändringar i finansiella instrument påverkade med -46 Mkr (-8).

Hyresintäkterna ökade med 23 procent till 440 Mkr (356), medan driftnettot steg med 22 procent till 299 Mkr (246) och förvaltningsresultatet förbättrades med 17 procent till 138 Mkr (118). Inför årsstämman föreslår styrelsen att utdelningen höjs till 2,00 kr per aktie (1,60), att utbetalas kvartalsvis.

– Verksamhetsåret 2016 präglades av ett intensivt fokus på att förbättra kassaflöden i våra fastigheter och utveckla och bygga ut vår organisation. Parallellt med detta har vi även investerat i nya fastigheter i de lägen vi vill växa och sålt fastigheter som vi sett begränsade utvecklingsmöjligheter för. Organisationen har växt med 13 medarbetare till 30 och ett flertal viktiga hyresavtal har tecknats. Vi har även fortsatt arbetet med förädling av användningen av våra fastigheter genom att aktivt driva detaljplanearbete på fem av våra fastigheter där goda förutsättningar för detta finns, säger vd Fredrik Brodin.

Under året uppgick förvärven till 419 Mkr (2.390), medan försäljningar genomfördes för 221 Mkr (84) och investeringar i befintligt bestånd uppgick till 78 Mkr (136). Vid årsskiftet värderades portföljen till 5,8 Mdr kr (4,9), medan det redovisade värdet av koncernens räntebärande skulder uppgick till 3.418 Mkr (3.185) och finansierades till en genomsnittlig ränta om 3,04 procent inräknat räntan på ett obligationslån på 750 Mkr som ligger på Stibor 90 + 5,00 procent. Snitträntan för lånen till kreditinstitut var 1,66 procent.

Det egna kapitalet ökade till 2.054 Mkr (1.489), vilket förbättrade Stendörrens soliditet till 34 procent (30).

Nyligen förtidslöste Stendörren portföljen med ränteswappar och förvärvade en portfölj med räntetak. Detta sänkte momentant bolagets räntekostnad med 21 Mkr på årsbasis, vilket ytterligare stärkte bolagets intjäningsförmåga.

– Stendörren är idag mycket väl positionerat och rustat för fortsatt tillväxt och vi ser fortsatt goda tillväxtmöjligheter genom vår positionering i Storstockholm och Mälardalen, en av Europas starkaste tillväxtregioner och en region som vår starka organisation är mycket väl förtrogen med, säger Fredrik Brodin. LE

Joachim Kuylenstierna är sedan årsskiftet tf vd för Fastator.

Unga Fastator, som noterades på First North i september 2015, genom ett omvänt förvärv av Rehact, har som strategi att investera i noterade och onoterade bolag med fastighetsanknytning. Fastators ägarandel uppgår till mellan 10 och 50 procent och i regel investerar Fastator minst 50 Mkr i varje nytt bolag. För helåret 2016 ökade Fastator vinsten efter skatt till 91,3 Mkr (79,2).

Fastators största aktiva investeringar är 1. Offentliga Hus, med ett värde i Fastator om 225 Mkr. 2. Portvakten Industrifastigheter, värde 83,7 Mkr. 3. NSH Holding, värde 35 Mkr samt 4. Genova Fastator, värde 142,6 Mkr. Totalt ökade rörelseresultatet från dessa intresseföretag till 69,3 Mkr (47,5), efter låga finansiella kostnader om –4,34 Mkr (–1,5).

Under 2016 sålde bolaget bland annat en fastighet i Åstorp med ett värde om 50,5 Mkr. Bolaget sålde även Konland AB med två fastigheter för 33 Mkr. Totalt gav försäljningarna ett resultat om 26,1 Mkr (30,2).

I balansen steg de totala tillgångarna till 802 Mkr (559) samtidigt som de långfristiga skulderna ökade totalt till 254 Mkr (42,5). Fastator saknar kortfristiga räntebärande skulder. Detta innebar på slutraden att det egna kapitalet steg till 529,3 Mkr (437,4), med en soliditet som sjönk till trygga 66,0 procent (78,2), vilket i sin tur innebar att substansvärdet per aktie ökade till 37,75 kr (31,09).

Bolaget ska fortsätta att växa som investmentbolag för fastighetsbranschen och bolagets tf vd Joachim Kuylenstierna säger i bokslutskommunikén:

– Idag är vi cirka 1.200 aktieägare i Fastator. Jag ser fram emot ett 2017 där ännu fler sparare får upp ögonen för vår aktie och den starka värdeutvecklingen i bolaget och vår portfölj fortsätter att utvecklas mot intressanta tillväxtområden på fastighetsmarknaden. Som en av grundarna till Fastator är jag mycket glad och stolt över att få leda bolaget in i nästa fas!

Genom bytesaffären med Castellum blir Klövern bland annat ägare av Pottegården 4 i Åbro, Mölndal.

Castellum och Klövern genomför en bytesaffär som innebär att Castellum köper 14 fastigheter i Borås för 480 Mkr och säljer 9 fastigheter i Mölndal och Partille för 497 Mkr. Försäljningspriset är strax över Castellums senaste värdering. Till- respektive frånträde sker den 1 april. Colliers var rådgivande part i affären.
    

Robert Treutiger, transaktionschef på Colliers, säger:
–Det har varit väldigt utmanande och spännande att vara delaktig i denna betydande transaktion. Colliers har varit delaktiga från idé, urval samt även genomförande av denna omfattande transaktion där vi biträtt två växande börsbolag att genomföra sina respektive strategier på ett balanserat sätt.
    

Castellums nya fastigheter i Borås omfattar 81.000 kvm och utgörs i huvudsak av lokaler för kontor och lager/logistik. Bolaget ökar sitt innehav på orden med 80 procent till totalt cirka 185.000 kvm, vilket gör Castellum till den största privata ägaren av kommersiella fastigheter i Borås. Den generella vakansgraden i Borås har minskat under senare år, hyrorna ökat och kommunen har kontinuerlig inflyttning och bedöms som en tillväxtmarknad.
        

– Vi tar nu ett fastare grepp om Borås-marknaden som blivit allt mer attraktiv genom kvalitativ stadsutveckling, högskolans expansion, stadig inflyttning samt att de goda kommunikationerna till och från Göteborg stärkts ytterligare, säger Henrik Saxborn, vd för Castellum.
    

Försäljningen i Partille och Mölndal omfattar totalt 38.000 kvm kontor och innebär att Castellum helt lämnar Partille och att innehavet i Mölndal omallokeras genom avyttring av kontor och satsningar på nya projekt med goda tillväxtförutsättningar i Åbroområdet.

Bostadsmålet har nu uppnåtts eftersom det under förra året, 2016, byggstartades 7.150 bostäder i staden, klart över målet om cirka 6.000 bostäder, säger Stockholms byggeneral Jonas Claesson.

Av Thomas Mattsson

Under torsdagen höll stadsbyggnads- och kulturborgarrådet Roger Mogert en presskonferens tillsammans med byggeneralen Jonas Claesson i Stockholms stadshus. Mogert öppnade mötet med att säga att nu är byggtakten rekordstor, till och med 25 procent över nivåerna under åren med miljonprogrammet 1965-1975.

Stockholms stad har som delmål att det ska byggas 40.000 bostäder under perioden 2014-2020, eller drygt 6.600 bostäder om året och staden har ett större mål om hela 140.000 färdigställda bostäder under perioden 2010-2030, således cirka 7.000 bostäder per år under 20 år.

Under perioden 2014-2016 har det byggstartats totalt 17.658 bostäder i Stockholms stad, vilket talar för att målet om 40.000 nya bostäder under perioden 2014-2020, kommer att uppnås.

Nu har staden sammanställt en årsrapport om bostadsmålet 2016 under ledning av byggeneralen Jonas Claesson, vars befattning formellt heter ”särskild samordnare för bostadsmålet.”

Bostadsmålet har nu uppnåtts eftersom det under förra året, 2016, byggstartades 7.150 bostäder i staden, klart över målet om cirka 6.000 bostäder.

Under förra året byggstartades det flest bostäder i följande stadsdelar: Enskede-Årsta-Vantör:1.016, Älvsjö: 1.059, Norrmalm 993, Östermalm med Norra Djurgårdsstaden: 883, Hässelby-Vällingby: 850, Hägersten-Liljeholmen: 509, Södermalm: 448, Farsta: 448, Bromma: 367, Rinkeby-Kista 317, Skarpnäck 104, Skärholmen:64 och Spånga-Tensta:13.

Totalt färdigställdes 4.818 bostäder under förra året 2016, medan 10.616 bostäder markanvisades, fördelat på 51 procent för bostadsrätt och 49 procent för hyresrätt, vilket var klart över målet om 8.000 markanvisade bostäder. Denna fördelning var perioden 2014-2016, cirka 46 procent för bostadsrätt och cirka 54 procent för hyresrätt och under dessa två år har det markanvisats totalt 25.57 bostäder, vilket är nytt rekord.

Byggeneralen Jonas Claesson menade att allt är tämligen höga siffror medan Roger Mogert talade om nya rekord. Mogert framhöll även att Stockholm växer mest i Europa, sett till befolkningsandel. Så det är högkonjunktur och Roger Mogert menade även att Sverige ligger fyra i Europa mätt i total investeringsvolym, mycket beroende på tillväxten i Stockholm.

Men det finns problem med långa ledtiden i planprocesser, höga byggkostnader och höga boendekostnader. En del detaljplaner har tagit som längst 25 år, som till exempel en gatukorsning i Gamla stan, men bara 2 år för till exempel Stockholmshusen.

Roger Mogert framhöll under pressmötet att i augusti i år kommer de första Stockholmhusen i Tensta att byggstartas, med en byggkostnad som ska vara 25 procent lägre än den genomsnittliga byggkostnaden för bostäder i Stockholm. Totalt ska det byggas mellan 3.500-5.000 Stockholmshus fram till och med år 2020.

Så den spännande tillväxten av Stockholm verkar öka, och Jonas Claesson, visade en prognos om 7.900 byggstartade bostäder i år 2017 och 8.400 byggstartade bostäder för år 2018.

Annica Ånäs, vd för Atrium Ljungberg.

Försäljningar under 2015 bidrog till att Atrium Ljungbergs helårsvinst efter skatt minskade till 2.681 Mkr (2.784), vilket motsvarade 20,13 kr/aktie (20,89). I resultatet ingick orealiserade värdeförändringar för fastigheter med 2.772 Mkr (2.328), till följd av sänkta avkastningskrav och högre hyror vid nyuthyrningar och omförhandlingar. Orealiserade värdeförändringar för derivat uppgick till -307 Mkr (201).

Resultatet före värdeförändringar steg till 965 Mkr (945). Inför årsstämman föreslår styrelsen en höjning av utdelningen till 3,95 kr/aktie (3,55), en ökning med drygt 11 procent.

– Vi levererar ett stabilt resultat och överträffar vår prognos. Trots en stor avyttring under 2015 och en lägre investeringstakt 2014-2015 så levererar vi ett något högre driftöverskott än föregående år, säger vd Annica Ånäs.

Nettoomsättningen minskade till 2.299 Mkr (2.468), varav hyresintäkter ökade till 2.150 Mkr (2 122). I jämförbart bestånd ökade hyresintäkterna med 3,5 procent. Uthyrningsgraden uppgick till 93 procent (94), inklusive projektfastigheter. Driftöverskottet från fastighetsförvaltningen ökade till 1.458 Mkr (1.450), medan överskottsgraden var oförändrat 68 procent (68).

Under året köpte Atrium Ljungberg fastigheter för 1.461 Mkr (872) och investerade 1.002 Mkr (768) i befintligt bestånd. Det största förvärvet var kontorsfastigheten Eken 6 (Chokladfabriken) i Sundbyberg om 28.500 kvm för 1.059 Mkr, medan merparten av investeringarna plöjdes ned i projekten Sickla Front II i Nacka och i Norra Gränbystaden, Uppsala.

Investeringarna och värdeökningarna under året medförde att värdet på fastighetsportföljen ökade till 36,1 Mdr kr (30,8). De räntebärande skulderna steg tll 15.095 Mkr (13.261) och finansierades till en snittränta om 2,3 procent (2,9).

Det egna kapitalet ökade till 16.176 Mkr (13.953), motsvarande en soliditet om oförändrat 43,7 procent.

Under 2017 räknar Atrium Ljunberg med att starta projekt med en total investeringsvolym om drygt 2 Mdr kr, flera av dessa med färdigställande 2018-2019. Samtidigt kommer förvärv som bolaget genomförde ifjol ge ökade intäkter i år.

– Prognosen för 2017 uppgår till 1.055 Mkr före värdeförändringar och skatt, att jämföra med utfallet om 965 Mkr för 2016, avslutar Annica Ånäs. LE

Sven-Olof Johansson, vd för FastPartner.

FastPartners helårsvinst efter skatt ökade till 1.599 Mkr (1.207), motsvarade 28,18 kr (21,41) per stamaktie. Till ökningen bidrog att orealiserade värdeförändringarna på fastigheter med 1.478 Mkr (952), ett förbättrat driftnetto  om 853 Mkr (771), högre resultat från andelar i intresseföretag med 29 Mkr (12) samt reavinster med 14 Mkr (12). I resultatet ingick även orealiserade värdeförändringar i finansiella instrument med –100 Mkr (73).

Förvaltningsresultatet förbättrades till 616 Mkr (525), per stamaktie 11,12 kr (9,61). Det rullande årliga förvaltningsresultatet beräknades till cirka 625 Mkr (615).

Under året förvärvade FastPartner för 46 Mkr, investerade 444 Mkr i befintligt bestånd och sålde för 38 Mkr. Tillsammans med den orealiserade värdeökningen bidrog detta till att fastigheternas marknadsvärde steg till 17.394 Mkr (15.466).

FastPartners lån hos kreditinstitut ökade till 8.066 Mkr (7.988) och finansierades till en medelränta om oförändrat 1,7 procent. Utöver dessa lån har FastPartner obligationslån om 2.050 Mkr.

Koncernens egna kapital ökade till 6.435 Mkr (4.315), varav en emission av stamaktier bidrog med 761 Mkr. Soliditeten var vid årets slut till 34,9 procent (27,1), medan den justerade soliditeten enligt EPRA NAV beräknades till 41,9 procent (32,8).

Inför årsstämman föreslår styrelsen en utdelning om 4,00 (3,75) kr per stamaktie och oförändrat 20 kr per preferensaktie.  LE

Andreas Nelvig, vd för NP3 Fastigheter.

NP3 gjorde ett rekordresultat för 2016. Vinsten efter skatt steg till 407 Mkr (188). Bakom vinstlyftet var att värdeförändringen för fastigheterna steg till 243 Mkr (68), men förvaltningsresultatet ökade till 253 Mkr (202). Värdeförändringen på derivaten var positiva 3 Mkr (0).

Bakom det starkare förvaltningsresultatet låg att hyresintäkterna steg till 529 Mkr (408).
Vd Andreas Nelvig säger i ett pressmeddelande:
– Vi är tacksamma för värdeförändringarna, men vårt fokus ligger på förvaltningsresultat per aktie, värdeförändringar drivna av våra uthyrningar och av våra projekt där vi exempelvis förändrar en fastighets användningsområde. I vår intjäningsförmåga uppgår förvaltningsresultatet till drygt 300 Mkr. I vinst per aktie innebär det att vi ökat intjäningen från 4,57 kr till 5,60 kr under 2016. Detta trots att vi prioriterat tillväxt med emissioner av stamaktier.

Koncernens totala tillgångar ökade till 6.413 Mkr (4.947), vilket innebar att det egna kapitalet stärktes till 2.266 Mkr (1.774), samtidigt som de långfristiga räntebärande skulderna steg till 3.833 Mkr (2.919), liksom de kortfristiga räntebärande skulderna som ökade till 215 Mkr (188).

Obligationslånen ökade till 425 Mkr (300). Totalt innebar skuldsättning nära nog en oförändrad soliditet om 35,3 procent (35,9) och en räntetäckningsgrad om 3,7 gånger (4,1). Den genomsnittliga räntan var även den nära oförändrad med 2,66 procent (2,64)

Bolaget är transaktionsintensivt. Under helåret tillträdde bolaget fastigheter till ett värde om 1.202 Mkr. Den ekonomiska uthyrningsgraden steg till 93 procent (92). Därutöver investerades 178 Mkr i befintligt bestånd och i nybyggnationer.

Totalt ägde NP3 vid årsskiftet 197 fastigheter (163), omfattande 0,79 miljoner kvm, vilka direktavkastade höga 7,2 procent (7,8).

Rekordresultatet ger också utdelning eller med vd Nelvigs egna ord:
    – Med ett stigande förvaltningsresultat ökar vårt utdelningsgrundande resultat och styrelsen föreslår en utdelning på 2,40 kr/aktie, vilket ger en ökning med 12 procent och utan utspädning en ökning med 21 procent. TM

Kamppi, omfattande 36.600 kvm, är centralt beläget i Helsingfors stadskärna och har ett mycket bra kommunikationsläge, beläget över tunnelbane- och busstationen Kamppi.

TH Real Estate köper 50 procent av Kamppi, Helsingfors största centrala köpcentrum, av Nordic Retail Fund via Barings Real Estate Advisers (BREA). TH Real Estate, som har haft Cushman & Wakefield som rådgivare vid förvärvet, går därmed in i ett 50/50 joint venture ägarskap med Allianz. Kamppi, vars värde överstiger 5 Mdr kr, kommer att ingå i European Cities Fund, TH Real Estates pan-europeiska investeringsplattform som lanserades 2016.

– Kamppis mix av hyresgäster och det centrala läget gör att köpcentrumet passar perfekt in i vår strategi för European Cities Fund. Kamppi har historiskt presterat starkt och har goda möjligheter till fortsatt utveckling. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med Allianz för att fortsätta stärka och ut veckla gallerian, säger Johan Åström, TH Real Estates Head of Investment i Norden.

Säljaren BREA har nyligen utvecklat centrumets femte och sjätte våningsplan och tillfört flera restauranger, kaféer och barer vilket ökat gallerians attraktivitet. Under 2016 hade Kamppi 42 miljoner besökare, vilket är den högsta uppmätta besökssiffran för något köpcentrum i Norden.

Nick Pink, ansvarig för Fund Management på Barings Real Estate Advisers säger:
– Vi avslutade nyligen en omfattande renovering av Kamppi och har sedan vi gjorde förvärvet ökat centrumets nettointäkter med över 20 procent. För oss var det rätt tidpunkt att sälja det resterande innehavet. Vi har ett starkt team på plats i Norden och kommer fortsatt att leta investeringstillfällen i regionen, i synnerhet där vi har möjlighet att tillämpa vår kompetens inom förvaltning för att skapa mervärde åt våra klienter.

Sanna Ytterfors (t h på bilden) och Jacob Mattsson (till vänster på bilden) har anställts till Cushman & Wakefields affärsområde Occupier Services. Ytterfors, som närmast kommer från JLL, anställs som projektledare och kommer i sin nya roll att arbeta med att driva både svenska och internationella projekt, och Jacob Mattsson har anställts som projektkoordinator.

– Det är en kraftigt ökande efterfrågan på våra tjänster inom såväl arbetsplatstrategier som hyresgästrådgivning och projektledning, både från svenska som internationella kunder. Vi är därför mycket nöjda att vi nu kunnat rekrytera Sanna Ytterfors och Jacob Mattsson. Vi räknar dessutom med att växa ytterligare under året för att möta efterfrågan, säger Marie Cronström, Head of Occupier Services, Cushman & Wakefield.