Det råder stor brist på attraktiva arbetsplatser i Stockholm. Nu vill NCC samarbeta med staden, kranskommunerna och branschen för att skapa nya centrala och attraktiva lägen för kontor. Detta när NCC tar första spadtaget för nya Hangar 5 vid Bromma Blocks, omfattande 30.000 kvm kontor samt 11.000 kvm butikslokaler.

Stockholms akuta kontorsbrist är temat när NCC:s koncernchef Tomas Carlsson tillsammans med Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr och Andreas Hatzigeorgiou, vd för Handelskammaren, tar ett första spadtag för Brommas nya stadsdel Hangar 5.

Stockholms Handelskammare pekar i en rapport från 2018 ut den akuta kontorsbristen som en stor risk för Stockholms stads tillväxt. Vid tillfället för första spadtaget kommer kontorsbristen och behovet av samarbete att diskuteras, men även hur aktuella stadsutvecklingstrender påverkar företagens val av etableringsort.

C F Møller Architects har fått i uppdrag att rita Haninge kommuns nya landmärken: Vega skola och aktivitetshus. Dessutom ingår i uppdraget att rita tio nya förskolor utifrån en typförskola.

Den nya Vegaskolan kommer att bli den centrala mötesplatsen i det nya Vegastaden som ligger söder om Stockholm. Här kommer F-9-skola, kulturskola, specialskola, träningsskola, idrottshall, bibliotek, mötesplats, rekreationscenter och föreningsliv att integreras i en och samma byggnad.

Målet är att skapa en innovativ och väldesignad byggnad som förbinder inomhus- och utomhusmiljöer. En byggnad som utnyttjar ytor och funktioner på bästa möjliga sätt. Byggnaden ska vara en naturlig och attraktiv mötesplats i kommunen och uppmana till besök under stora delar av dygnet. Byggnaden kommer att bli kommunens stora investering i det nya distriktet Vega, en byggnad på totalt cirka 12.500 kvm BRA, som rymmer skollokaler för cirka 900 elever och arbetsplats för cirka 150 personer. Projektet kommer att genomföras som ett samarbetsprojekt tillsammans med Haninge kommun och Byggdialog, som även byggde Tiundaskolan i Uppsala, ritad av C.F. Møller Architects.

– Vi är väldigt glada över att ha fått uppdraget och ser fram emot att samarbeta med Haninge kommun, och att vi utvecklar det fina samarbete med Byggdialog som vi har från när vi ritade Tiundaskolan. Vi kommer att använda vår erfarenhet från våra senaste skolprojekt i exempelvis Sverige och Danmark, som bygger på en helhetssyn som förenar byggnad och landskap och skapar mervärde för barn, lärare och kommunens medborgare, säger Mårten Leringe, partner, arkitekt och vd för C.F. Møller Architects.

Experter på lärande
C.F. Møller Architects har den senaste tiden gjort starkt avtryck i läromiljöer i form av moderna skolor, universitet och högskolor i Sverige, Danmark och Norge.

Det senaste exemplet är Tiundaskolan i Uppsala, som invigdes tidigare i år. Dessutom har Molde Kulturskole i Oslo och Ny Islands Brygge Skola i Köpenhamn nyligen färdigställts. Köpenhamns Internationella skola, som invigdes 2017, har även den uppmärksammats, både nationellt och internationellt. På denna skola höll C.F. Møller Architects nyligen ett seminarium om framtida skolor för pedagogiska experter, skolledare, studenter, politiker och arkitekter, och som utgick från tanken att alla parter ska vara inblandade i att skapa en bra skola.

Akademiska Hus kommer med start 2019 att investera minst 10 miljoner kronor per år i konst vid landets universitet och högskolor. Satsningen sker genom ett fördjupat samarbete med Statens konstråd, som ska leda till att konsten tar plats i utvecklingen av attraktiva campusområden på ett nytt sätt. Akademiska Hus blir därmed det första statliga fastighetsbolaget som förverkligar det nya politikområdet för ökat fokus på konst när staten bygger.

Tillsammans med landets universitet och högskolor verkar Akademiska Hus för att skapa levande och konkurrenskraftiga campus. Med det menas miljöer som förutom hög kvalitet på undervisning och forskning också erbjuder mötesplatser som främjar samarbete och kunskapsöverföring mellan akademi, näringsliv och det omgivande samhället, men även att det ska finnas tillgång på campusnära studentbostäder, service, idrott och kultur.

Akademiska Hus har genom ett långt samarbete med Statens konstråd en av de största samlingarna av offentlig konst i Sverige med flera hundra permanenta verk i sitt fastighetsbestånd. Nu intensifieras det arbetet ytterligare genom att parterna har skrivit under ett avtal, som markerar startskottet för hur Akademiska Hus och Statens konstråd tillsammans vill bryta ny mark för hur konst kan bidra i forsknings- och lärandemiljöer. Avtalet innebär också att Akademiska Hus sätter som riktvärde att från och med 2019 investera minst 10 miljoner kronor per år i ny konst på campus.

– Vi är stolta över att vi som första statliga fastighetsbolag gör en kraftfull satsning på konsten. Tillsammans med Statens konstråd kommer vi nu att integrera den konstnärliga gestaltningen i våra tidiga skeden när ett campusområde eller enskild byggnad ska utvecklas. Genom att involvera konstnärer och kuratorer redan från början öppnar vi upp för oväntade infallsvinklar och lösningar på hur miljöerna kan gestaltas. Med mer konst på campus vill vi inspirera alla som vistas där till nya perspektiv och tankar, säger Catarina Fritz, ekonomi & finansdirektör och vice vd Akademiska Hus.

Det fördjupade samarbetet mellan Akademiska Hus och Statens konstråd är även ett led i att riksdagen under 2018 har fastslagit en ny politik för arkitektur, form och design. Statens konstråd har genom den nya politiken getts ett särskilt uppdrag att i samarbete med statliga fastighetsförvaltare utarbeta ett metodstöd för hur upp till en procent av budgeten för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad, kan avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger.

–  Vi är mycket glada att tillsammans med Akademiska Hus gå i täten för att implementera det nya politikområdet. Vår gemensamma förhoppning är att detta arbete ska inspirera andra till nya former av samverkan, innovation och utveckling av goda livsmiljöer, säger Magdalena Malm, direktör vid Statens konstråd.

Minst 50 procent av de boende i fastigheten måste anmäla intresse för att staden ska handlägga ansökan om ombildning till bostadsrätt, tidigare har det räckt med att 40 procent visat intresse.

Den grönblåa majoriteten i Stockholms stadshus planerar att ombilda flera tusen hyresrätter i ytterstadsområdena till bostadsrätter. Bland annat i Rinkeby där 95 procent av bostadsbeståndet är just hyresrätter.

Stadsdelen Rinkeby är ett tydligt exempel där det är en snedfördelning av boendeformerna, menar Dennis Wedin (M) som är bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad. Innan sommaren kommer 20.000 hushåll i elva utvalda stadsdelar få erbjudande om att ombilda hyresrätten till bostadsrätt.

– Här ger vi möjligheten till människor att kunna göra en egen bostadskarriär. Det kan också vara ett väldigt bra steg för stadsdelar att exempelvis bryta segregationen, säger Dennis Wedin (M), bostads- och fastighetsborgarråd.

De utvalda stadsdelarna är ytterstadsområden där allmännyttan idag är den dominerande upplåtelseformen.

Långt ifrån alla tillfrågade hushåll kommer kunna ombildas i de aktuella områdena. Hyresrätterna ska utgöra mer än 60 procent av bostadsbeståndet. Allmännyttan ska också erbjuda fler hyresrätter än de privata värdarna.

Om ombildningar sker och dessa kriterier inte längre skulle uppfyllas, så kommer ytterligare ombildningar inte tillåtas i respektive stadsdel, förklarar man från majoritetens sida.

Kraven för att få ombilda blir också hårdare. 50 procent av de boende i fastigheten måste anmäla intresse för att staden ska handlägga ansökan, tidigare har det räckt med att 40 procent visat intresse. Dessutom måste hälften av de boende förbinda sig att själva köpa lägenheter.’

Hyresgäster i kommunala fastighetsbolag får erbjudande om ombildning till bostadsrätt följande stadsdelar: Rinkeby, Grimsta, Husby, Hökarängen, Rågsved, Hässelby gård, Fagersjö, Skärholmen, Bagarmossen, Västertorp och Sätra.

Skanska hade ett utmanande år 2018 då byggverksamheten, särskilt i två projekt i USA och en stor omstrukturering i Polen, var en besvikelse. Resultatet efter skatt (IFRS) för helåret 2018 ökade, efter en skattebelastning om 1.092 Mkr (–512), till 4.594 Mkr. (4.111). Utdelningen föreslås minska till 6,00 kr per aktie (8,25), Under dagen sjönk aktien med cirka 7 procent till cirka 150 kr.

Intäkterna i koncernen minskade svagt till 170.494 Mkr (171.730). Det operativa kassaflödet från verksamheten ökade dock till 7,4 Mdr (2,9), enligt IFRS.

Koncernens tillgångar steg till 116.296 Mkr (109.417) samtidigt som de totala långfristiga skulderna ökade till 10.292 Mkr, liksom de totala kortfristiga skulderna vilka steg till 76.657 Mkr (71.557). Det medförde att soliditeten steg till 25,2 procent (24,8).

I rapporten betonar vd Anders Danielsson att Skanska har en stark finansiell position:

– Vi går nu in i 2019, ett år där de politiska och makroekonomiska osäkerheterna ser ut att öka ytterligare. Marknaderna i många av våra geografier och segment börjar nu plana ut och det är svårt att säga hur länge nuvarande, relativt goda förutsättningar, kommer råda. Vi har en stark finansiell position, vilket innebär att vi kan generera en långsiktigt hållbar avkastning till våra aktieägare. För att kunna fortsätta investera i Projektutveckling och samtidigt bibehålla vår finansiella styrka föreslår styrelsen en utdelning om 6,00 kronor.

Skanska säger i bokslutskommunikén att marknaden för byggverksamheten i Sverige och i USA är stark, men svagare i Norge, Finland, Polen, Tjeckien och framförallt i Storbritannien.

För bostadsutveckling är marknaden fallande i Sverige och oförändrad i Norge och Finland.

För kommersiell fastighetsutveckling är marknaden stark. Vakansgraden på kontorslokaler i merparten av de nordiska och centraleuropeiska städerna, där verksamheten bedrivs, är stabil. Vakansgraden är låg i Sverige och hyrorna är höga.

Efterfrågan på kontorsyta är stark i Polen men även i andra delar av Centraleuropa.

I USA fortsätter efterfrågan från hyresgäster att vara stark i Boston och Seattle, medan efterfrågan i Washington D.C. och Houstons ”Energy corridor” är något svagare. SF

Eurocommercial Properties C4 Shopping i Kristianstad öppnades i september i fjol med cirka 90 butiker.

Av Eurcommercial Properties nyligen publicerade halvårsrapport framgår att driftsöverskottet steg med 4,4 procent till 82,0 MEUR och att direktinvesteringsresultatet förbättrades med 3,4 procent till 58,5 MEUR, motsvarande 1,18 euro (1,16) per ägarandel, vilket innebär att utdelningen från 2018 om 2,15 MEUR lätt kommer att kunna upprepas för 2019.

Under perioden sålde Eurocommercial köpcentrumet Les Allées de Cormeilles i nordvästra Paris för 49,9 MEUR i linje med värdering och tecknade avtal för kompletteringsköp vid bolagets belgiska köpcentrum Woluve. Vidare genomfördes uthyrningar om cirka 9.600 kvm, bland annat till H&M, i köpcentrumet Fiordaliso söder om Milano. Dessutom invigde bolaget C4 Shopping i Kristianstad med 90 butiker.

Enligt vd Jeremy Lewis säkerställde kombinationen av låga vakanser, hyresindexering, ombyggnationer och förnyelser med högre hyror, ökade intäkter för Eurocommercial. Detta trots att bolaget sålde fastigheter och återinvesterade i det initialt lägre avkastande Woluwe. Dessutom refinansierades en betydande del av Eurocommercials skuld under året och vid periodens slut låg den genomsnittliga räntan på cirka 2 procent.

Fastighetsportföljens värde beräknades vid årsskiftet till 4.179 MEUR (43,9 Mdr kr), varav 36 procent fanns i Italien, 29 procent i Frankrike, 22 procent i Sverige och 13 procent i Belgien. LE

Under 2018 färdigställde Platzer Gamlestads torg 1 – porten till centrum och nordöstra Göteborg – med en totalyta om 17.000 kvm.