Ränteavdragen ska fasas ut och bostadsbyggandet ska ökas, enligt den nye bostadsministern, Per Bolund (MP). Han vill kyla av bostadsmarknaden, för att begränsa hushållens ”skuldberg”. Tajmingen kan dock vara dålig. Det borde i så fall skett för länge sedan, menar Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Sänkningen riskerar att spä på nedgången på bostadsmarknaden.

Priserna på bostäder har femdubblats på 30 år och dubblerats sedan 2008. Att räntorna ska stiga på 3-5 års sikt råder det konsensus om bland storbankerna. Bostadspriserna ska ner 10-15 procent på några års sikt, enligt bankerna. Bostadspriserna har redan sjunkit med cirka 10 procent sedan augusti 2017, enligt SCB:s statistik.

̶  Det som drivit ner priserna den senaste tiden är ett överutbud av bostäder. Räntorna har också gått upp, men från en låg nivå. Tidigare har realräntorna sjunkit trendmässigt, vilket då har varit orsak till kraftig uppgång, anser Robert Boije.

Han skissade nyligen upp ett worst case scenario i media. Han menade att bostadspriserna kan kollapsa om ränteavdragen nu tas bort helt, utan nedtrappning. Då kan 30 procent ner för bostadspriserna bli resultatet. Han tonar dock ner den risken.

̶  Om ränteavdragen trappas ner så kommer det med stor sannolikhet att ske långsamt just för att inte orsaka snabbt och stort fall i bostadspriserna. Jag tror inte att ränteavdragen kommer att tas bort helt. Jag tror däremot att den kommunala fastighetsavgiften kan höjas något, säger han.

Men ännu har det inte tagits något riksdagsbeslut om ränteavdragen. Det är osäkert om Moderaterna och Socialdemokraterna kommer att stödja bostadsministerns förslag. Men blotta oron för sänkta ränteavdrag sätter press på bopriserna i riket.

Riktiga skräckscenarier cirkuleras också i media. Professor emeritus, Hans Lind, vid KTH, menar att bostadspriserna ska halveras efter den stora uppgången. Krascher beroende på exempelvis en överraskande lågkonjunktur har alltid orsakat fall i bostadspriserna, enligt Lind. Han har jämfört bopriser med räntor, inkomster, underliggande kostnader för bostäder över tid.

̶ ̶  Han beaktar knappast den forskning som visar att realräntorna världen över sjunkit med 3,5 procentenheter de senaste 30 åren. De förväntas förbli låga under överskådlig framtid. Visst kan bostadspriserna sjunka mycket, men inte på grund av att vi idag har en bubbla, invänder Robert Boije.

Boije tillägger att bostadsbristen förklarar en del av den tidigare häftiga ökningen av bopriserna. Nationalekonomen, Tino Sanandaji, menar att bristen på fysiska bostäder kanske är det starkaste skälet till att bostadspriserna skenat. Regeringen vill dämpa det, genom att stimulera ökat bostadsbyggande. Det är ännu oklart hur det ska gå till.

Jan Valeskog, Bitr Finansborgarråd i Stockholm, säger att alliansen har mer än fördubblat antalet markanvisningar till över 10.600 under 2016. Foto: Magnus Selander

Av Thomas Mattsson, chefredaktör

Den rödgröna alliansen i Stockholm har medvind. Redan strax efter valsegern i oktober 2014 deklarerade finansborgarrådet Karin Wanngård (S) att det i Stockholms kommun ska byggas 40.000 lägenheter fram till år 2020. Det kan de rödgröna lyckas med om vi räknar med en byggtakt om cirka 6.600 lägenheter under sex år, således från år 2014 till och med år 2020. Nu kan det ta tid i planprocesserna med överklaganden som fördröjer byggstarter. Men för helåret 2016 har det byggstartats 6.600 lägenheter. Denna siffra kommer dock att höjas eftersom siffran 6.600 bostäder avser byggstartade lägenheter för perioden januari 2016 till och med november 2016, enligt nya siffror som bitr. finansborgarrådet Jan Valeskog och hans borgarrådssekreterare Oscar Lavelid har tagit fram.

I sin markanvisningspolicy 2015 säger rödgröna alliansen i Stockholm att cirka 50 procent av beviljade markanvisningar ska avse bostadsproduktion för hyresrätter. I en intervju med Jan Valeskog (S), bitr. finansborgarråd, säger han:

– Nu märker vi ett stort tryck från byggherrar som söker markanvisningar. Vi prioriterar fastighetsbolag som vill bygga hyresrätter med målet att förvalta dessa hyresrätter långsiktigt. Och vi kan konstatera att vi har nått målet eftersom av de cirka 10.600 beviljade markanvisningar under 2016 avsåg hälften, cirka 5.300 lägenheter,  hyresrättsproduktion. Det gamla rekordet för markanvisningar i staden, från den borgerliga alliansens senaste mandatperioder, var 5.300 lägenheter för ett helår. Av de beviljade 10.600 markanvisningarna var cirka 7.500 från program- och tävlingsområden, medan drygt 3.000 avsåg markanvisningar enligt Stockholmsmodellen, alltså ansökningar där byggherren själv föreslagit en exploatering.

Jan Valeskog säger även att när han utsågs som ordförande i Exploateringsnämnden under hösten 2014, framkom det att det fanns ett stort antal markanvisningar på Stadsbyggnadskontoret som hade legat i byrålådorna obehandlade under en längre tid, upp mot två år. Därför rekryterades 25 nya handläggare till Stadsbyggnadskontoret.

Ett annat problem som kunde förekomma var att det fanns skiljaktiga meningar mellan olika förvaltningar i staden. Därför anställdes redan i januari 2015 Thorleif Falk som Byggeneral med uppgiften att verka som en samordnare för att höja tempot i projekten genom att bland annat hålla regelbundna veckomöten med berörda tjänstemän och politiker för att påskynda processerna.

Byggeneralens uppgift är att fokusera på uppföljning av bostadsmålen och samordna stadens arbete med planärenden. Han ska även arbeta med olika utvecklingsprojekt för att säkerställa att planeringen sker med ett helhetsperspektiv, exempelvis när det gäller skol- och förskoleplanering eller panering för offentliga miljöer.

I september 2016 blev Torleif Falk Stockholms nya stadsarkitekt och han efterträddes av planarkitekten Jonas Claeson i rollen som ny Byggeneral.

Helhetsperspektiv då det gäller finansiering av bostäder, skolor och infrastruktur, engagerar Jan Valeskog, som redan på 80-talet arbetade på Bostadsdepartementet, fram tills detta viktiga departement upphörde 1991.

Förutom att Valeskog är ordförande i Exploateringsnämnden är han även ordförande i Fastighetsnämnden, som ansvarar för förvaltningen av Stockholms stads förvaltningsbyggnader, kommersiella byggnader och kulturbyggnader samt stadens partihandelsområden.

Jan Valeskog arbetar även med trafikfrågor som gruppledare för socialdemokraterna i Stockholm stads Trafiknämnd.  På Finansroteln ansvarar han också för trafikprojekt där staten eller landstinget tillsammans med staden finansierar trafikinfrastruktur. Detta som Biträdande Finansborgarråd på Stadshusets finansrotel.  Valeskog arbetar även med Sverigeförhandlingen, som är ett uppdrag från regeringen och som har som till uppgift att förhandla fram en medfinansiering av bland annat höghastighetsjärnvägar samt spår-och vägarinvesteringar i Stockholmsregionen.

Valeskog, som var gatu- och fastighetsborgarråd i Stockholm under 2004, har även verkat som informationschef på Stockholms Hamnar.

Andra viktiga engagemang för Jan Valeskog är att starta fler byggen för skolor och äldreboenden i staden. Han menar att staden tidigare inte tagit tillräckligt ansvar i nyproduktion av skolor i Stockholm. På grund av Stockholms stads starka tillväxt, med ett invånarantal som nu snart är 1 miljon, har antalet barnkullar ökat starkt, liksom inflyttningen. Det betyder, menar Valeskog, att cirka 20-30 grund- och gymnasieskolor måste byggstartas under åren framöver. Även för äldreboenden måste byggtakten öka eftersom antalet 40-talister i Stockholm är stort, vilket betyder att det exempelvis blir väldigt många fler äldre, över 80-år i staden, efter 2022.

Generellt menar Jan Valeskog att ett det behövs större resurser för att rusta grönområden och parker, särskilt i ytterstaden. Därför har staden anslagit 300 Mkr för ett grönare Stockholm samt en ytterligare möjlig finansiering där överskott i stadens lönsamma exploateringsprojekt ska bidra till att upprusta nedgångna offentliga miljöer, framförallt i ytterstaden.

I ingressen skriver jag att S-styret i Stockholm har medvind, särskilt när det gäller ett starkt ökat byggande för hyresrätter i Stockholm. Detta beror på att bankerna är mer ovilliga att låna ut mångmiljonbelopp till bostadsköpare utan att dessa amorterar, vilket betyder ökad boendekostnad för bostadsrätter och småhus. Nu har bostadspriserna stigit i över 20 år i Sverige och särskilt i Stockholm. En gång kommer prisökningarna att plana ut. Detta på grund av att bankerna kommer ha stränga amorteringskrav under en längre tid.

OECD har under flera år varnat Sverige och särskilt Stockholm om en framtida bostadsbubbla. Sverige har idag bland de lägsta boräntorna i världen, vilket parat med att Stockholm har den största inflyttningen i Europa sett till befolkningsandel. Denna stora efterfrågan har bland annat lett till att Sverige har Europas högsta byggkostnader. Detta skapar naturligtvis problem på längre sikt med allt högre byggkostnader, framförallt på nya bostäder på överdäckningar som till exempel på Hagastaden.

Nu har allmännyttan i Stockholm lindrat inkomstkraven för bostadssökande samtidigt som den rödgröna alliansen lanserat de så kallade Stockholmshusen. Staden har samlat sina förvaltningar och bostadsföretag för att ta fram Stockholmshusen som ska vara hållbara, välritade och välbyggda hyresrätter som kan byggas snabbt, effektivt och till lägre byggkostnader. Detta ska i förlängningen resultera i lägre hyresnivåer. Målet är att uppnå

3.500–5.000 lägenheter i Stockholmshusen fram till 2020.

Så det en härlig tid för Stockholm med rekordstor byggaktivitet för nya bostäder liksom för stora infrastrukturprojekt som till exempel Nya Slussen.

Men det gäller att skapa levande stadsdelar i Stockholm. Och det gäller fortfarande för dessa nya stadsbildningar det som Le Corbusier skrev på 1930-talet i La Maison des hommes (Vår Bostad, svensk titel): ”Sol, luft och gröna träd är livets elementära glädjeämnen.”