De kommande hårdare kraven på svenska banker ger positiva effekter på samhällsekonomin säger Finansinspektionen (FI) i sin tredje kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning. Enligt FI har svenska banker till stor del redan anpassat sig till kommande krav om högre kapitaltäckning, bättre tillgång till likvida medel och höjda riskvikter på bolån. Men FI anser att svenska banker är kraftigt exponerade mot risker i svenska bolån.

För att återspegla riskerna i bankernas bostadsutlåning anser FI att de måste hålla mer kapital för sin bostadsutlåning, än vad som följer av de riskvikter som beräknats med interna modeller. Detta för att bankerna ska stå väl rustade inför framtida riskfyllda scenarier. FI avser därför att införa ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en del av FI:s samlade kapitalbedömning av företagen inom den så kallade pelare 2.

Under tredje kvartalet har bankernas marginaler på nya bolån fortsatt att öka. Nettomarginalen, förenklat förklarat som bankernas vinst på nya bolån, var under tredje kvartalet 0,59 procentenheter. Det är en ökning på 0,08 procentenheter sedan andra kvartalet.

I en kommentar kan sägas att jag tidigare har ansett att om bankerna ständigt ökar utlåningen till bolån, minskar tyvärr utlåningen till näringslivet som ska skapa arbetstillfällen. En annan risk är säkerheterna, det vill säga pantbreven i småhus och bostadsrättsföreningar, som blir mindre värda om bostadspriserna ökar för snabbt, vilket i sin tur leder att dessa bankernas säkerheter blir dyrare att omsätta eller förlänga dess löptider på de internationella kapitalmarknaderna. SF