I höstas gjorde Exploateringskontoret en utredning om markpolitiken i Stockholm. Exploateringskontoret kunde i sin utredning konstatera att de allra flesta av de markanvisade projekten blir av, men att det tar mycket lång tid från det att ett markanvisningsbeslut fattats till dess att projektet kan byggstarta. Orsaken är att detaljplaneprocesserna tar lång tid. Av de 16 160 bostäder i sammanlagt 193 projekt som Exploateringsnämnden anvisade under åren 2007-2011 har 12 545 bostäder ännu inte påbörjats. Det betyder att de flesta av projekten som byggstartas under åren 2012 och 2013 är anvisade före år 2006.

Varför är det så svårt i Sverige och särskilt i Stockholm med byggstarter? I Sverige tar det tio år från idé till färdigt bostadshus, i Finland räcker fyra och i Tyskland endast två år, skrev NCC:s vd Peter Wågström i Dagens Industri i höstas.

Att det går så mycket fortare att bygga i Tyskland beror, enligt Wågström, på paragraf 34 i tysk bygglag. Enligt den behövs ingen detaljplan om det planerade byggandet följer den befintliga bebyggelsen till karaktär, form och täthet. Byggherren kan då – förutsatt att denne följer vad som fastslagits i översiktsplanen – söka bygglov direkt.

Därför bör regeringen enligt Peter Wågström införa motsvarande undantagsparagraf i den svenska plan- och bygglagen. Men ännu har bostadsminister Stefan Attefall (KD) inte ens föreslagit en utredning om en sådan undantagsparagraf i den svenska plan- och bygglagen. Därför har Sverige fortfarande det lägsta bostadsbyggandet i Europa. SF