6 december 2022
fredag, 04 oktober 2013 17:08

Stockholms slott ska renoveras under 25 år

Skrivet av 
alt

Restaureringen av Stockholms slott är Statens Fastighetsverks största projekt.

 

 

Den pågående fasadrestaureringen av Stockholms slott är den största i modern tid. Hela restaureringen beräknas ta cirka 25 år och vara klar runt 2036 till en total kostnad om cirka 0,5 Mdr kr.

 

Nu pågår etapp 2 av 22 planerade etapper. I restaureringsarbetet åtgärdas den skadade fasadstenen på olika sätt. De mest skadade fasadstenarna byts ut, andra stenar huggs om och återmonteras. Dessutom ska plåt och fönster åtgärdas vid behov.


Fasaderna på arkitekten Nicodemus Tessin den yngres romerska palats i barockstil, Stockholms slott, är utsmyckade med många detaljer av gotländsk sandsten. Redan på 1770-talet upptäcktes dock att den porösa stenen vittrade och allt sedan dess har stenen bytts, lagats och förstärkts med varierande resultat. 2005 föll en balusterdocka från taket och den akuta utredning som då genomfördes visade att stenen generellt var i ännu sämre skick än befarat.


Efter inventeringar och förarbete påbörjades arbetet på allvar 2011 med en första provetapp. Etapp 1 avslutades 2012 och etapp 2 pågår just nu. Under etapp 2 är det fasaden på Sydöstra Logårdsflygeln mot Slottsbacken som restaureras. Den skulpturala fasadstenen huggs och bearbetas av stenhuggarmästare i Danmark (StenhuggerietNorden) medan sockelstenen bearbetas av ett svenskt stenföretag (Närkesten).

 

Varför tar arbetena så lång tid?

Varje sten är unik till form, färg och yta. De ska måttas, mallas och huggas individuellt för hand. Det är ett tidskrävande och tungt hantverk. En sten kan väga upp till ett och ett halvt ton. Skalan är också nästan ofattbar, fasadytan är 30 000 kvm. Samtidigt som stora arbeten pågår ska Slottet fungera för representation, som arbetsplats och som besöksmål för cirka 800 000 personer årligen.


Putsen på fasaden

Fasaden på Stockholms slott består till en tredjedel av sten, en tredjedel av puts och en tredjedel av fönster och dörrar. I samband med det stora stenrestaureringsprojektet utreder SFV även förutsättningarna för en renovering av putsen.Den puts vi ser idag applicerades ca 1940-1965. Den kulör man valde då var samma som hade använts vid 1890-talets stora fasadrenovering. Denna genomfärgade kalkcementputs är fortfarande i gott tekniskt skick men den är smutsad, urlakad och upplevs som brunmurrig. Ursprungligen var putsen betydligt ljusare och mer gulrosa, en kulör som var 1890-talets tolkning av Tessins originalfärgsättning från 1690-talet. SFV:s och slottsarkitektens gemensamma ambition är att ta fram en putskulör med förankring i denna långa tradition. En puts som harmonierar med och förstärker stenarkitekturen och som gör att slottet upplevs som ljusare.


Vad blir det för färg?

Prover utförs i kulörskalor som anknyter till 1890-talets och 1940-talets gulrosa kulör som i sin tur var förra sekelskiftets tolkning av Tessins originalputs från 1690-talet. Beslut om slutgiltig kulör är inte fattat i dagsläget.


Med hänsyn till dåtid och framtid

Projektet i sin helhet innefattar komplexa avvägningar mellan förhållandet till stadsrummet, slottets gestaltning, tekniska förutsättningar och långsiktig förvaltning. SFV arbetar idag med ett 50-100-årigt hållbarhetsperspektiv för alla åtgärder. Det innebär att Stockholms slotts fasader ska kunna klara förändringar av både smak och omgivning med bevarat upplevelsevärde under mycket lång tid. Under det närmaste året ska flera prover på hur detta, såväl tekniskt som estetiskt, kan göras. Provresultatet kommer SFV sedan att testa på en av rundflyglarna under 2014. Först därefter kan beslut om putsrenoveringen fattas.


Referensgrupp följer arbetet

Samtliga vägval i projektet följs av en referensgrupp med representanter från Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsbyggnadskontor, Ståthållarämbetet, Stockholms stadsmuseum, Länsstyrelsen i Stockholms län och Skönhetsrådet. Formellt är Riksantikvarieämbetet den myndighet som ger tillstånd för ändringar på Stockholms slott.


Slottet i siffror

Fönster: 972
Fönsterrutor: 31 600
Fristående skulpturer: 28
Konsolvoluter: 242
Total mängd fasadsten: cirka 9 500 kvm
Total mängd puts: cirka 11 000 kvm
Total mängd fasad: cirka 28 000 kvm
Fönster och portar: cirka 7 500 kvm