Professorn i finansrätt Sven-Olof Lodin har varit chef för skatteavdelningen på Industriförbundet.

En årlig schablonbeskattning av kapital- och bostadstillgångar skulle minska problemen på bostadsmarknaden där ”flyttskatten” gör att många i dag inte har råd att flytta. Det skulle också ge ett enklare och mer likvärdigt skattesystem. Det menar professor Sven-Olof Lodin, som i en ny rapport till ESO föreslår hur en s.k. boxmodell kan utformas för svenska förhållanden.

Det har gått över 25 år sedan ”århundradets skattereform” genomfördes. Genom åren har åtskilliga avsteg gjorts från skattereformens grundläggande princip om likformighet. Hushållens höga skuldsättning och boprisernas utveckling har också gett bränsle till debatten om dagens skatteregler, inte minst ”flyttskatten” och ränteavdraget. I rapporten föreslås en så kallad boxmodell, där alla tillgångar och skulder läggs ihop i en ”box” som beskattas schablonmässigt varje år. Med en sådan löpande beskattning försvinner bland annat de inlåsningseffekter som finns på bostadsmarknaden och ränteavdragen begränsas. Modellen liknar det svenska systemet med investeringssparkonto och ett snarlikt system finns redan i Holland.

– Även om övergången till en boxmodell skulle kännas som en omvälvande reform, visar erfarenheten att det kan vara lättare att genomföra radikala helhetslösningar på hela problemområden än mindre tekniska skatteförändringar för att lösa partiella problem, säger Sven-Olof Lodin, som är huvudförfattare till rapporten.

En boxmodell hanterar det här genom att beskattningen av värdestegringen inte knyts till försäljningstillfället och genom att avdragsrätten för räntor begränsas, enligt rapporten.