Nicklas Björklund är advokat och delägare i Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB.

Av Thomas Mattsson

Regeringen vill hindra byggentreprenörer från att ta en ”springnota” på lönebetalningarna. Därför träder en ny entreprenadsrättslig lag i kraft den 1 januari 2019. Lagen innebär att huvudentreprenören bär hela ansvaret för alla löneutbetalningar. Regeringen tar en ”genväg” med den nya lagen, menar advokaten Nicklas Björklund på advokatbyrån, Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB.

I dag den 29 november informerade Kilpatrick Townsend om nya lagar inom entreprenadjuridiken på ett möte i Stockholm, i ett ”entreprenadsrättsligt nyhetssvep”. Lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar är den viktigaste förändringen av lagstiftningen för byggföretag i nuläget.

– Regeringen vill sätta tryck på hela kedjan i entreprenaden. Huvudentreprenören får då ansvar för att bara anlita seriösa entreprenörer. De som kommer längre ner i kedjan får i sin tur se till att anlita seriösa företag, säger Nicklas Björklund, som är advokat och delägare i Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB.

De företag som anlitar svart arbetskraft, slarvar med bokföringen eller sysslar med andra oegentligheter torde med detta synsätt uteslutas innan ett projekt påbörjas.

Den nya lagen beslutades av riksdag och regering i juni i år och har sitt ursprung i EU-lagstiftningen. Sveriges Byggindustrier reagerar på ändringen.

– Det är problematiskt att enskilda arbetsgivare inte längre har fullt ansvar för löneutbetalningarna. Tidigare fick oseriösa företag gå i konkurs om de inte betalade löner. Den statliga lönegarantin gällde då, säger Mats Åkerlind, som är vice vd och utredningschef i branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.  

Åkerlind tycker att regeringen har gått för långt med lagändringen: Det är ett intrång i den svenska modellen som påminner om allmängiltigförklaring, som troligen ingen av parterna eftersträvar.

I den svenska modellen har fack och arbetsgivare traditionellt gjort upp om kollektivavtal. Allmängiltigförklaring innebär att staten bestämmer att kollektivavtal ska gälla för en hel bransch. En sådan gäller då för alla, även för de företag och anställda, som inte är organiserade. Sveriges Byggindustrier har dock redan förberett sig för den nya entreprenadjuridiken.

– Vi har kommit överens med facket, Byggnads, om en tolkning av vårt kollektivavtal, som innebär att avtalet gäller i stället för lagen. Kollektivavtalet innebär att huvudentreprenörerna har ett utredningsansvar, som hjälper facken att tillse att kollektivavtalets löneregler gäller. På så sätt kan vi fortsättningsvis ha regler som tvingar oseriösa företagare att betala lönerna eller gå i konkurs, fortsätter Mats Åkerlind.

Kilpatrick Townsend redogjorde även för ändringar i Plan- och Bygglagen (PBL). Man har från 1 januari 2019 rätt att få besked om bygglovsansökan. Byggnadsnämnden ska få rätt att ta ut avgifter för ansökan om bygglov. Avgiften för ansökan ska dock reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka av handläggningen.

Det är svårt att veta om lönefordran är riktig. Det är ofta en lång process för att fastställa det. Det handlar då om regressrätt och återkravsrätt, säger han. Det finns dock en möjlighet att förhandla.

Fler lagändringar som införs: 1. Entreprenören ska utföra och bekosta utsättning. Utsättning är mätning eller utstakning, som står i bygglovsbeslutet. 2. Krav på elektronisk personalliggare för den som driver byggverksamhet på en byggarbetsplats. Om Skatteverket vid kontroll upptäcker att sådan inte finns, ska en kontrollavgift tas ut. 3. Skärpt ansvar för entreprenören att ansvara för åtkomst och återställande vid avhjälpande av fel. 4. Vite som orsakats av konsults fel ska ersättas av ansvarsförsäkring. Beställaren är skyldig att utge förseningsvite till uppdragsgivare.

Dessutom belyste Kilpatrick vikten av arbetsmiljöarbete. Bakgrunden är den dödsolycka som skedde vid en entreprenörs arbete i ett uppgrävt schakt Olyckan hade kunnat undvikas med rätt skyddsåtgärder. VA-chefen dömdes i hovrätten för arbetsmiljöbrott. Domen illustrerar vikten av byggherrens arbetsmiljöarbete, enligt advokatbyrån.

Advokatfirman erinrade också om att det nu är lagstadgat att alla beställare och entreprenörer, som i förfrågningsunderlag eller anbud behandlar personuppgifter, ska göra det enligt dataskyddsförordningen. Den nya lagen kallas GDPR (General Data Protection Regulation) och beslutades av statsmakterna tidigare i år. Den gäller från den 25 maj 2018.

Kilpatrick Townsend är en amerikansk affärsjuridisk advokatbyrå med internationell verksamhet fördelad på 20 kontor i USA, Sverige, Japan och Kina. Byrån har totalt 1.300 medarbetare varav drygt 600 är jurister. Stockholmskontoret erbjuder rådgivning samt affärsjuridiska lösningar inom flertalet rättsområden. Kilpatrick Townsend biträder svenska och internationella klienter inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Firman har drygt 30 jurister i Sverige och biträder klienter med skräddarsydda och kostnadseffektiva lösningar, exempelvis inom entreprenadjuridik, fastighetsrätt och förvaltning av fastigheter.