Projektet Möjliga Miljoner undersöker hur bostadsområden byggda under åren 1965-1974 kan utvecklas till attraktivare bostadsområden utifrån de boendes perspektiv. Det är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Sven Tyréns Stiftelse.

Initiativet till studien togs då studier om renoveringsbehoven i miljonprogramsområdena publiceras – men, enligt Tyréns, då få svar om hur de boende upplever sitt område utöver bristerna i lägenheten eller huset. Studien avgränsades till att beröra förbättringar som främst rör bostadsområden och i mindre utsträckning bostäderna.

Tyréns frågade sig: Vilka andra värden finns i dessa områden som skapar nöjdhet, stolthet och gör att de boende trivs och önskar bo kvar? Och hur kan man arbeta med dessa frågor för att skapa mervärden för de boende? Hur påverkar utrymmena och rummen mellan husen de boende i miljonprogramsområden?

Metoden omfattar research av rapporter och artiklar om miljonprogramsområden, deras historia och aktuella status. Tyréns har gjort ett flertal expertintervjuer samt en utförlig enkät som besvarades av drygt 3 400 boende i fem utvalda miljonprogramområden.

– Det framkom tydligt i undersökningen att många av områdena upplevs ha dåligt rykte av invånarna, vilket såklart inte är bra. Vi ser en tydlig koppling i undersökningen mellan mjuka faktorer såsom rykte och hur nöjda de boende är. Frågor som identitet och rykte hänger delvis samman med den fysiska miljön och dessa frågor är mycket viktiga att ta hänsyn till när man pratar om förbättringar av miljonprogramområden, säger Katarina Majer, uppdragsansvarig för Möjliga Miljoner.

Arbetet med Möjliga Miljoner resulterade i en metod för områdesutveckling av miljonprogramsområden. Det utgår från de boendes önskemål för områdesutveckling samt prioritering av åtgärder för att ge maximal effekt av insatser. Prioriteringen är viktigt dels för att säkerställa att arbetet utgår från de faktorer som har störst betydelse för de boendes nöjdhet och dels för att utvecklingsprojekt ofta har en begränsad budget.

För att skapa ett holistiskt perspektiv har olika kompetenser på Tyréns deltagit i arbetsgruppen; trafikplanerare, kulturgeografer, arkitekter, planeringsarkitekter, ekonomer, beteendevetare, omvärldsanalytiker och statistiker.